FAKTA ifrån Appen; ”Gravid med Diabetes”

FÖRLOSSNINGEN

Målsättningen är i regel vaginal förlossning mellan graviditetsvecka 38 och 40. Flera faktorer inverkar på förlossningsplanen, särskilt den beräknade fostervikten och eventuella komplikationer under graviditeten. Många kvinnor erbjuds igångsättning om graviditeten går över tiden.
Av olika anledningar blir vissa kvinnor med diabetes förlösta med kejsarsnitt. Det kan bero på att barnet beräknas bli för stort i förhållande till kvinnans bäcken eller att förlossningen inte sätter igång som beräknat. Om man bedömer att en förlossning innebär en fara för fostrets liv kan läkaren välja kejsarsnitt så att förlossningen går snabbare.
Vid förlossningen mäts blodsockret en gång i timmen. Det ska ligga på mellan 4 och 7 mmol/l.

Hos kvinnor med insulinbehandling ges ibland glukosdropp för att förhindra blodsockerfall under förlossningen. Insulinbehovet under förlossningen hos kvinnor med typ 1-diabetes är ofta mindre än en tredjedel av insulindosen dagen före förlossningen. Ofta går det att utelämna den vanliga måltidsdosen och endast ge en mindre dos långverkande insulin. Inställningarna för basinsulin hos kvinnor som behandlas med insulinpump behålls tills blodsockernivån sjunker till under 5 mmol/l. Därefter reduceras basdosen till cirka 60–80 % av nivån före graviditeten.
Många kvinnor med typ 2- eller graviditetsdiabetes klarar sig utan insulin under förlossningen.

EFTER FÖRLOSSNINGEN

Barnet

Om mamman behandlas med insulin behöver hon och barnet ofta stanna på sjukhuset de första dagarna efter förlossningen. Barnet måste hållas under observation på grund av risken för blodsockerfall.

Eftersom fostret vänjer sig vid relativa höga blodsockernivåer under graviditeten producerar barnet mer insulin än barn till kvinnor som inte har diabetes. När navelsträngen klipps avbryts överföringen av mammans blodsocker till barnet. Då kan barnets kropp inte alltid minska insulinproduktionen i den takt som behövs. Hos en del nyfödda barn leder detta till blodsockerfall. Som motåtgärd får barnet modersmjölksersättning var tredje timme under den första dagen i livet. Samtidigt uppmuntras och stimuleras amningen. Amning är positivt för både mamman och barnet. Det finns studier som tyder på att amning kan skydda mot övervikt samt typ 1- och typ 2-diabetes senare i livet.

Om barnet har lågt blodsocker ska det behandlas med modersmjölksersättning eller i vissa fall med glukosdropp. Låga blodsockernivåer, för tidig födsel eller lindriga andningsproblem kan medföra att en del barn behöver läggas in på en särskild avdelning för nyfödda.

En något högre andel av barn till kvinnor som har diabetes under graviditeten jämfört med kvinnor som inte har diabetes utvecklar gulsot (symtom är bland annat gulfärgning av huden och slöhet). Detta kan behandlas med ljusbehandling.

Mamman

Direkt efter förlossningen behöver du mindre insulin än före graviditeten: Om du har typ 1-diabetes måste du ofta minska insulindosen till cirka en tredjedel av den dos du behövde i slutet av graviditeten. Om du inte ammar behöver du ungefär samma insulindoser som före graviditeten en till två veckor efter förlossningen. Amning medför ofta ett lägre insulinbehov, 20-30 %.
Om du har typ 2-diabetes klarar du dig ofta utan insulin. Om du tagit metformin före graviditeten kan du i regel återuppta behandlingen efter att du har slutat amma.

Om du har haft graviditetsdiabetes behöver du i regel inte något insulin efter förlossningen eftersom blodsockervärdet brukar sjunka till det normala strax efter förlossningen hos de flesta kvinnor. Men risken för att utveckla typ 2-diabetes är cirka 50 % tio år efter förlossningen. Därför är det viktigt att alla kvinnor som har graviditetsdiabetes gör ett glukosbelastningsprov 2 till 3 månader efter förlossningen och att läkare kontrollerar sockeromsättningen med 1 till 3 års mellanrum efter förlossningen. Syftet är att tidigt upptäcka och behandla potentiell diabetes.

Det är viktigt att du fortsätter med en hälsosam livsstil även efter graviditeten, med särskilt fokus på hälsosam kost och daglig fysisk aktivitet, så att du inte utvecklar diabetes eller övervikt.

IMG_9662

Fortsättning på BB och Neonatal

30/1
Ändrade doserna för diabetesen. U. kom och hälsade på. Nu är bebisen ute och jag skulle börja pumpa mjölk till hans sond. Så alla doser skall ställas om.
Ifrån 28 Toujeo till 4 Toujeo, långtidsverkande.
Ifrån 6 Fiasp till 1 enhet Fiasp, till måltiderna.

Jag fick testa att amma, och mysa med bebisen hela dagen. Men han sondmatades framförallt, min amning var mer bara för att han skall förstå att de också är mat.  Sköterskorna sa att i vanliga fall så gör prematurer 1 framsteg varannan dag, men denna lilla starka gosse gjorde 1-2 framsteg / dag. Så de trodde vi skulle komma hem snabbt.
Blodsockret blev bättre och bättre och han ammade bättre och bättre för var dag. Så nästan en slang togs bort/dag.

 Så fel det kan bli
02.00 – Denna natten så var jag jätte låg och fick inte upp mitt socker. Jag ringde på den röda knappen och bad dem göra två mackor och ge mig nyponsoppa. De kom direkt. De gick en timma och mitt socker gick bara ned. Så ringer jag på den röda knappen igen. Jag säger bestämt till barnmorskan att de får koppla ut glukosen för jag får inte upp mitt socker. HELT FEL!!! Att ingen reagerade. De skulle ju höja glukosen!! Barnmorskan kopplar ut den.

På morgonen kl 07.00 säger jag till A. vad jag gjort under natten som om jag var jätte smart och A. blir jätte arg och säger, ”men de är ju helt fel. De skulle ju höja glukosen, INTE koppla ur den.” Vet inte, men ingen tänkte där kl 02.30 på natten eller så lät jag så bestämd att det lät rätt.

31/1
Jag hade svårt att gå, åkte rullstol ned till Neonatal. De var så jobbigt att vi bodde på BB och han bodde på neonatal. Samtidigt som vi fick sova de två första nätterna utan att gå upp varannan timme. De var både för och nackdelar med det. Men vi var hos honom nästan hela dagarna. Vi gick bara upp till BB för att äta och sova och för att jag skulle få min medicin.

Eftersom vår natt var lite kuse och jag var dålig när vi startade att vara föräldrar glömde de bort vår silverbricka som nyblivna föräldrar får. Så vi bad om att få det den 31/1 istället. De fick vi och tog med det ned till Neonatal och åt tillsammans med vår lille son och firade lyckan! Tack BB.

98deb25d-93b9-4547-81df-6baf9d705a63 (1)

BB var helt fantastiska, trots att man träffade nya barnmorskor varje dag så tyckte jag att vi blev väldigt bra omhändertagna och bemötta. De svarade på alla frågor och de kom och skojade med oss.

Vi fick även besök av mormor och morfar 2 gånger under tiden på neonatal. De va supermysigt!

1/2
Skrivs vi ut ifrån BB och får flytta ned till ett familjerum på Neonatal. De sa att de vill inte skriva ut personer med diabetes förtidigt, men tror inte vi såg sjuka ut, därför checkade de ut oss ifrån BB tror vi. Alla såg helt deppiga ut, medans vi åkte runt med rullstol i full fart, hejade på alla och är allmänt glada! Vi har ju blivit föräldrar. Så vi spred nog glädje över hela BB.
Glukosen togs bort på mig och även på gossen. Han hade nu 5.0 i blodsockret, då var mamma nöjd. Nu var det bara sonden vi skulle bli av med. Amningen skulle komma igång ordentligt.
Han åt mer och mer, men jag var hela tiden stressad att han inte fick tillräckligt med mat.

Eftersom det var fredag så åkte A. och köpte sushi och lite bubbel för att fira vår lilla son och för att det var fredag. En super mysig kväll på neonatal.
Eftersom jag ammade mer och mer så ändrade vi doserna.
Toujeo 7 enheter, långtidvärkande.
Fiasp 2 enheter till måltiderna.
0 enheter till mellanmålen.
Jag hade ett medelvärde på 10 i blodsocker. U. min diabetessköterska, man måste lära sig att äta och amma samtidigt när man har diabetes.

2/2
Nu skulle vi enbart öva på att amma ifrån lunchtiden, sonden plockades bort efter middagen.
Mjölkproduktionen är på topp hos mig, de bara flödar mjölk. Så jag valde även att donera mjölk till Östra sjukhuset. Ändå var jag stressad över att han inte åt tillräckligt. Jag ville att de skulle ta blodsocker på honom och väga honom hela tiden. Nu har man blivit mamma och oron kommer över en hela tiden.
Ändrade enheter till;
Toujeo 8 enheter, långtidvärkande.
Fiasp 3 enheter till måltiderna.
1 enheter till mellanmålen
Jag hade ett medelvärde på 8 i blodsocker.

På kvällen beställde vi ifrån pizzaonline direkt till dörren på Förlossningen! Så bra!

Utskrivna 4/2
E. min läkare som gjorde snittet tog en titt på R:et innan vi åkte hem. Hon förklarade också att hon fick göra ett längre snitt för idag så skär man bara genom 4 lager och sista lagret som är muskler sliter man isär för en bättre läkning. Men jag var så muskulös sa hon så hon hade svårt att dra isär musklerna så operationen såg nog mer brutal ut än vad den var och snittet är lite längre på vänster sida.

När man skall åka hem tror jag alla föräldrar har samma känsla, när skall jag lämna tillbaka barnet. Eller får jag ta med honom hem?!?!

” Vi åker hem nu” ingen stoppar en. Så då åkte vi hem.

När de tog hans sista blodsocker innan utcheckning var det 3.2, men i min värd är det lågt, men läkarn tyckte det var okej att skicka hem honom på. Jag kände mer att de behövde hans plats på Neonatal. Så stressen hemma om att han måste äta gjorde nog också att min mjölk inte helt rann till. Jag var så stressad de fösta dagarna att han inte åt tillräckligt och var låg i sockret.

Att komma hem
Hickan är på samma tider som i magen hos lille gossen, kl 09.00 / 11.00 / 21.00 /23.00. De är samma person som låg i min mage som ligger här bredvid oss i sängen. Så galet.

G6 slutade fungera på söndagen 3/2 innan vi skulle åka hem. U. min diabetessköterska kom upp med en som jag kunde låna. Men ändå fick vi det inteatt fungera. Så tänkte vi att de kan vara för att vi är på Neonatal, med massa maskiner som stör. Men när vi kom hem funkade den ändå inte.

Fick ringa till Nordicinfu Care, så skulle de skicka en ny, fick en ny först på torsdag, så det blev många blodsocker. Så typiskt när jag ville att U. skulle se mina värden och hjälpa mig ställa in dem. När de väl fungerade såg mina värden ut såhär.

IMG_9477

IMG_9485

IMG_9513

21/2
Nu har han/gossebarnet kommit in i amningen och går upp i vikt. Han ammar på samma tider och han ammar på bra, men ändå får vi inte till mitt blodsocker.

Så här ser mina doser ut nu;
Toujeo 12 enheter, långtidvärkande.
Fiasp 5 enheter till frukost, 3 till lunch och 3 till middag.
2 enheter till mellanmålen.
Jag hade ett medelvärde på 11 i blodsocker.

U.diabetessköterskan ringer mig nästan varje dag för att stämma av vad jag skall göra.
Hon skall ha en guldmedalj för sitt engagemang!

IMG_9576

IMG_9603

Nu äntligen har jag lyckats med blodsockret. Jag har bakat ett omega3 bröd och gossebarnet äter på jämna tider och liknande mängd varje gång. Äntligen.

24/2

IMG_9666

Till förlossningen….

Förlossning 28/1 vecka 35+5

06.45 gick vattnet, men jag trodde inte jag skulle föda barn idag, så jag var helt i förnekelse. Jag bytte kläder och tog på en binda och gick och lade mig och sov igen. Jag hade ju tvättid kl 14.00 idag, jag kan inte förda barn idag.

07.15 går jag upp igen och vattnet går igen. Då jag inser att jag får ringa till förlossningen och till A. så att han kommer hem.

07.30 kom A. hem, jag har packat lite i väskan och ber A. packa klart. Vi går ut till bilen som vi måste ta bort massa snö ifrån, när A. gör detta så kommer värkarna. Vi ringer mamma om att hämta hem katten till dem. Vi inser att vi åker inte hem idag utan ett barn. Barnet är på väg ut.

08.00 i receptionen, vi fick inte gå till förlossningen än, de skulle undersöka mig om vattnet gått och göra en CTG. Jag har verkar i receptionen, skäller på att de inte har några jävla ståbord man kan hålla i, jag fick hålla i ett lågt bord när värkarna kom. Jag skrek till A. att säga till dem i receptionen att skicka mig till förlossningen, jag kan inte stå här. Då ropade de in oss.

09.00 Gjorde de CTG, medans jag låg på golvet och höll i en fotpall när värkarna kom. SMÄRTA och 35 sekunder mellan värkarna.

10.00 Skickad de oss till förlossning, jag är 4 cm öppen

12.30 ringde vi U. min diabetessköterska i panik, för vi skulle gå igenom hur man hanterar en förlossning som diabetiker den 5/2. Jag hade lite panik, för jag låg på 11.5 i blodsocker och blodsockret vägrade gå ner. Barnmorskan säger att de vill inte förlösa ett barn om jag ligger över 7,5 i blodsocker. Tack för den pressen. U´s. telefonsvarare säger att hon har gått för dagen. Jag talar ändå in: ”U. jag är på förlossningen nu, jag vet inte vad jag skall göra, jag behöver råd. Kan du så kom hit”. Lite i panik.

13.00 står U. i dörren till vårt förlossningsrum. A. sa att jag slappande av ifrån topp till tå när jag såg U. i dörren. Hon kom och vägledde oss hur vi skulle göra.

Jag hade tagit 26 enheter Toujeo på morgonen, U. sa att man får högt socker av smärta, och av infektionen som jag antagligen hade kvar i kroppen. Så mycket insulin som U. och A. pumpade i mig så kom jag ändå inte under 11.5 en enda gång. Jag låg mellan 11.5-14.5 hela tiden. Då slog de oss att Fiaspen kanske inte fungerar så vi bytte den kl 13.30, men inget hände. Blodsockret liksom vände precis vid gränsen vid 11.0 och gick uppåt igen. Då vi bytte ut Toujeon som kanske inte funkade kl 16.00. Först kl 19.00 började jag gå ned i sockret. Äntligen kom jag ned till 7.5 och låg stabilt där.

Jag tyckte jag hade packat allt jag behövde. Så frågar U. vart min blodsockermätare är, den låg i väskan, de ville ta ett vanligt blodsocker ifall att G6:en inte funkade. När de skall ta ett blodsocker så är batteriet dött. U. går ned och lånar en blodsockermätare på avdelningen och kommer upp igen så de tar vanliga blodsocker. Sedan frågar U. om vart min ketonmätare är, den är hemma. U. Springer ned ytterligare en gång till avdelningen och lånar en mätare. Vilken ängel! Jag hade inga ketoner i blodet.v

FAKTA: Ketoner bildas när insulin saknas i din kropp, insulinbrist kan uppstå i kroppen om du glömt ta insulin, tagit för lite insulin exempelvis under infektion med feber. Högt blodsocker kan efter några timmar leda till ökade urinmängder, törst, magont och trötthet. Om insulinbristen får fortsätta bildas mer och mer ketoner (syror) kan det göra dig jättesjuk. Vid förlossningen får barnet en extra dos insulin av mamman om man är hög en längre tid. Därför vill man få ned sockret.
Ketonerna gör dig illamående. Det uppstår en ketonförgiftning, en syraförgiftning som allvarligt försvagar de flesta funktioner i kroppen. Till slut kan du bli medvetslös. Ketonförgiftning kan bli livsfarligt. Därför kan man mäta ketoner i blodet och se om man fått tillräckligt med insulin och energi i blodet.

Dock efter förlossningen hittade jag både en till blodsockermätare och min ketonmätare med mig. Jag hade packat dem, men under värkarbetet på morgonen och då var jag inte så klar i huvudet.

Jag fick heller inte äta något efter 12.00. Eftersom gossebarnet låg i säte och vi planerade en sätesförlossning, men eftersom de oftast avslutas i akut kejsarsnitt ville de inte att jag åt något och därför fick jag bara sockerdropp. De sista jag åt var blåbärssoppa. De enda jag fått i mig under morgonen var en risifrutti och en yoggi. Jag hade ingen matlust på morgonen.

Skärmavbild 2019-02-22 kl. 10.27.57

Barnmorskan jag haft under min tid på spec kom och hälsade lycka till!

13.15 skrek jag och frågade om ”när man får smärtstillande!!!!” Barnmorskan sa; när du vill. ”GE MIG LUSTGAS OCH PILATESBOLL NU”.

Pilatesbollen kastade jag iväg lika fort som jag fick den, enligt mig var den skit.

Därefter frågade jag även om att få Epidural. Så de informerade en narkosläkare som skulle göra detta.

14.00 satte de in epidural, men efter 3 sprutor och två läkare så satt den på plats. Ingen höjdare när man har verkar var 35:e sekund. Efter detta fick jag en paus i ca 1 h med små verkar som gick att hantera med lustgas.

16.00 är jag bara 4 cm öppen fortfarande. När man gör sätesförlossningen måste kroppen arbeta mer effektivt med att öppna sig, de vill inte sätta in läkemedel som hjälper till att öppna upp, de måste gå snabbt och naturligt för kroppen. Så de börjar överväga ett kejsarsnitt.

16.00 kom U. diabetessköterskan tillbaka och kollade till oss. Hon följer även mig på en app så att hon kan se om mitt blodsocker går ner eller inte. Hon var kvar till 18.00 trots att hon var ledig. Hon skall ha en guldstjärna för detta.

16.30 går min barnmorska som jag även raggade på. ”Nej, skall du redan gå, kan du inte stanna lite till” med Bamby ögon, men de gick inte jag fick ytterligare en ny barnmorska.

Varje gång jag fick en ny barnmorska så sa de ”Jag ser att du har diabetes typ 1, de sköter ni själva eller hur?, Vi kan inte de så bra.” Ibland kände jag att de borde veta, är det inte därför som jag förlöser på Special Förlossningen? Borde de inte ha bättre koll? Eftersom jag kunde verken instruera eller säga något, så ont jag hade av värkarna och så kort tid emellan. A. hade jag lärt hur han skulle ta insulin och ta blodsocker, men att lägga allt ansvar på honom kändes också fel. Som tur hade vi min diabetessköterska ifrån Spec.

18.30 Kommer en ny läkare in, en finska, E. Hon tar beslut om kejsarsnitt för han är för svag och jag har feber och kommer inte att orka genomgå en förlossning. Både jag och A. blev faktiskt lättade. De kändes skönt att de tog de beslutet. Jag var helt slut med allt värkarbete och ingen mat, bara dropp. Vi båda tyckte de var ett jätte bra beslut.

18.30 fick jag en kateter – kissade 1 liter tydligen. Jag hade inte haft fokus på att gå och kissa med detta intensiva värkarbetet.

Många säger att man känner sig snuvad på förlossningen med kejsarsnitt, de kände jag inte alls. Vattnet gick, 11 timmar med verkar, kände jag att de var helt rätt med ett kejsarsnitt, trots att jag blev väldigt rädd när de sa det. För jag gillar inte operationer. Men vi måste lita på dem som kan. Så de kändes bra men tufft. A. skulle vara med mig under hela snittet. De kändes tryckt.

e53c9fc2-f929-43d3-bccd-2d92277509e5

20.30-21.00 började mina verkar att avta, de gav så mycket smärtlindring så att de skulle sluta så jag fick vila innan kejsarsnittet. Lustgas ifrån 13.00-22.00, så gött även när värkarna var slut. Rekommenderar lustgas, trots att jag skällde på den och sa att den inte fungerade, men kan lova att den hjälpte nog mer än vad jag förstod.

21.00 fick A. operationskläder inför snittet. Jag skulle vara vaken och han skulle sitta vid mitt huvud.

22.00 kom de och sa nu kör vi er till operationssalen. När de skulle bedöva mig ljög jag om att jag kände något när de tog på magen när de skulle kolla om jag var bedövad. Så narkosläkaren satte in några extra doser bedövning så att jag garanterat inte känner något….

Ytterligare en ny barnmorska kom och skulle vara med oss genom förlossningen, alla i rummet var fantastiska, de hälsade på oss, höll mig och A. lugna. Känslan inne i rummet kändes okej. De pratade om allt och ingenting för att hålla mig på andra tankar A. och narkosläkaren.
Läkaren som gjorde snittet, hon slet i min kropp, kändes att de drog och slet där nere.

22.13 Bebis kom ut, han skrek när han kom ut och A. fick gå med och klippa navelsträngen.

Alla sa: ”Nu är Ragnar ute” A. hade sagt att vi kanske skall kalla honom detta. Inget som är bestämt än.

389e5b5a-6774-4545-96d2-26f32d4095ea

22.15 fick A. bebis, de sydde ihop mig och jag grät av att se den lilla gossen. Här börjar de bli lite dramatiskt. Gossebarnets ben ligger lite fel eftersom han har legat i säte under 8 månader. A. blir orolig, så skall barnmorskan mata honom med mjölk, då slutar han andas. A. och barnmorskan försvinner ut med gossebarnet, men precis innan så är A. lite chockad för att han slutar andas, när han vänder sig om till mig, då började jag kräkas blåbärssoppa. A. trodde jag kräktes blod, läkaren skriker ”Hon måste sluta kräkas eller sövas, tarmarna åker ut av trycket.” Jag är vaken och hör. A. har blivit ombedd att följa med bebis, men hör detta precis innan han måste lämna mig i rummet. Allt blev väldigt rörigt för A. och för mig. Men de lugnar mig, jag slutar kräkas och de syr ihop mig.
Gossebarnet var 3165 gram och 49 cm.

Genomgång av förlossningen
Jag hade önskat att en barnmorska skulle gått igenom förlossningen med oss så vi hade kunnat få höra det ur någon medicinsk synvinkel. Att de var inte så farligt eller de var jätte allvarligt. Ingen har gått igenom förlossningen med oss efter. Vi bad om det, men barnmorskan kom aldrig och förklarade. De var synd tyckte vi. Nu har vi våran egen upplevelse av det bara.

A. och U. diabetessköterskan höll kontakten hela tiden. Hon ringde kl 21.00 och sedan kl 03.00 för att säga vad vi skulle göra. Jag var rätt borta fortfarande. A. Sprang mellan mig och Neonatal Intensiven där de lagt vårt Gossebarn. Jag hade även hög feber och kräktes.

Jag fick ligga på uppvaket 22.30-03.30 för att se att benen började röra dig igen, fick enbart isglass och ingen mat, jag var så hungrig. A. satt med mig i en stol bredvid min säng. Stackaren, han var helt slut.

03.30 säger de att de finns inga rum lediga på BB, men de hade lovat att A. skulle få stanna så de kör oss tillbaka till det förlossningsrummet vi haft under dagen. 04.00 så bäddar de en säng till A. i det rummet. Han ser en bäddad säng och är helt slut så som han har sprungit runt. Men så kommer en annan barnmorska som säger att någon är påväg in på förlossningen och behöver rummet.

04.15 blev vi rent ut sagt inkörda i en skrubb, de var precis så de fick in min säng i rummet. De gav A. en fåtölj som han kunde sova i som de hade en fotpall till. Nu vågade han inte sova eftersom jag var så dålig, jag hade fått feber och kräktes. Vi var helt slut. A. sov med ett öga öppet den natten.

29/1
Jag kräktes fram till 15.00 på dagen med yrsel, feber och hade lågt socker. Jag fick dessutom inte i mig någon mat. U. min diabetessköterska var på plats till och från hos oss. Hon undrade varför jag kräktes så och vad det kunde vara. De gav mig medicin så jag inte skulle må illa, men jag tyckte inte den hjälpte. Dock kunde jag inte amma på 24 h med den medicinen, men de var värt ett försök att slippa kräkas.
Jag hade några ljusa stunder då jag kunde vara pigg och glad, men de var korta.

Vi fick komma till BB kl. 16.00 och installera oss. 19.00 fick jag säga hej till lille gossen för första gången och A. fick en säng.

Känslan att se honom efter så lång tid och med väldigt mycket slangar kändes konstigt. Var detta vårt barn? Hade han legat i min mage i 8 månader. Mor/barn känslan kom inte direkt, som jag trodde den skulle. De kändes så konstigt. De släppte, men känslan kom inte direkt. När jag började prata med honom kollade han mig direkt i ögonen, han kände igen min röst. Det var helt fantastiskt. Då visste man att de var han som legat i min mage i 8 månader. A. berättade att när han träffade lillen på Neonatal Intensiven, så skrek han, men när han sa något till honom så blev han helt tyst. Han viste att pappa var där.

Eftersom han var förtidigt född och att jag har diabetes så föds han med lågt blodsocker. Så slangarna som gick in i kroppen var för att han fick glukosdropp för hans blodsocker och att han blev sondmatad. Jag kunde inte ge honom min mat de första dagarna för att jag var så dålig och fått denna medicinen mot illamående. Men vi fick säga hej för första gången efter förlossningen. Det var helt fantastiskt!
Jag var så svag, jag kunde inte byta blöja eller något, jag kunde knappt stå upp. A. gjorde allt.

23.00 – A. fick äntligen lägga sig ner i en säng efter 43 h vaken och sprungit mellan mig och lillen. Allt som han fick gå igenom. Man får inte glömma bort att de är lika tungt för partnern som de är för mamman, om inte tyngre. Inte lika smärtsamt, men de är ett stort lass som de också bär.

0b711182-3171-4dfb-afad-7f202712fb3c

Att vara gravid med diabetes v. 34-35+5

Hba1c under v.20-40 skall vara under 40, vi hann inte ta något nytt Hba1c, men misstänker att de ligger runt 42-44.

Vecka 34 – lillen har fortfarande dåligt lokalsinne, han ligger fortfarande i säte. Men man känner att han rör sig mer och mer för varje dag och varje spark, boxning och hicka är en lycka.

Vecka 34 migrän – jag kräks fortfarande och har börjat få riktigt ont i huvudet. Min barnmorska vill se till att få reda på vad det kan vara, hon misstänker att jag har fått migrän, men skickar upp mig till akutmottagningen på förlossningen. De konstaterar någon slags gravid migrän som jag får tabletter till att sluta kräkas och ha ont i huvudet. Detta är den första medicinen jag tar under min graviditet. Kändes sådär, men samtidigt var den godkänd att ta under graviditeten. De var så skämt att få sluta kräkas. tisdag-söndag slapp jag må illa och kräkas. De var en dröm!

Att kräkas till vecka 34 var ingen succé, men man får inte glömma bort att njuta av graviditeten, de är så häftigt. De är ett barn som växer i magen. Att få känna sparkar och rörelser är så häftigt.

Vecka 34 börjar även mina fötter och händer att svullna. Trodde jag skulle slippa detta, men nu händer det…

Vecka 34 G6 – var vi hemma hos några vänner och åt middag. Min G6 tappade signal trots att jag hade telefonen bredvid mig. Vi startade om telefonen och Bluetooth men den kom inte igång. Efter 1 h kom vi på att vi spelar musik ur en högtalare som har Bluetooth som står bredvid mig. Vi stänger av den, då kom signalen på G6 tillbaka inom 2 minuter. De var lite stört. Vi kör Bluetooth hemma, men de har aldrig hänt. Kanske att jag satt förnära högtalaren. Kan de ge en sådan störning?

Vecka 35 feber och sjuk – jag får feber och hosta och blir väldigt dålig + att man är höggravid och lite otymplig. Jag ligger på soffan och degar i nästan 3 dagar, tills jag ringer in till akutmottagningen om att jag har feber och frossa. Kl är då 04.00 på natten den 25/2. De ber oss åka in för att kolla att barnet mår bra. Vi gör ett CTG och undersöks av läkare, men barnet mår bra, de rekommenderar bara att vila och gör ingenting tills jag är frisk igen.

IMG_9169

Förlossningsbrev
Den 27/2 sitter vi hemma och myser, jag är fortfarande lite krasslig, men ingen feber. Av någon anledning bestämde jag mig för att skriva mitt förlossningsbrev då. De blev klart och jag var nöjd. Vi gjorde även en go spellista som vi kunde ha under förlossningen. Vi båda trodde nog att han skulle komma tidigare än planerat. Ingen av oss trodde på 26/2. A. som spelade fotbollsturnering på söndagen, kollade sin mobil i varje paus ifall jag hade ringt. Han hade en känsla om att något var på G nu. Vi hade nog detta på känn någonstans båda två.
Den 28/2 går vattnet och värkarna är igång…..

Delar av mitt förlossningsbrev
Jag hade med olika smärtstillande jag önskade, ställningar/ positioner vid förlossningen,

Önskan om Navelsträngen; Alejandro skall klippa navelsträngen, klipp navelsträngen senare så den får pulsera färdigt, donera blodet till forskning om det går.

Det här vill jag/vi att ni ska veta – Jag uppskattar inte kejsarsnitt jag är orolig över det, men jag litar på ert beslut. Är det de enda vi kan göra så gör vi det.

Det här ser jag/vi mest fram emot – Klippa navelsträngen för Alejandro, men också att barnet kommer upp på bröstet.

Hur kan personalen stötta mig/oss under förlossningen – att ni informerar oss så gott som, vad som sker och händer, jag (mamman) har kontrollbehov.

Att om Alejandro går ut för kaffe eller något, släpp in honom igen!!! Oavsett vad jag säger.

Mat och insulin var 3e timma. Barnmorskan tar blodsocker och insulinet. Vi har med oss en lista hon kan följa, vi har även med oss extra mat. Både jag och Alejandro vet hur man gör, men vi vill inte ha det som fokus.

Alejandro, påminn mig: Din kropp är konstruerad för att föda barn. Du klarar detta!

Kolla att de har sytt ihop mig (mamman)! Hur ser de ut, berätta. Viktigt att ni syr ihop mig när bebisen ligger på bröstet.

Hemma
Massage, TENS, transkutan elektrisk nervstimulering, Värme, en varm vetekudde eller en varmvattensflaska kan lindra mycket under det tidiga öppningsskedet.

Vecka 35 ultraljud/vändningsförsök – bokas in till v 36, men vattnet går vecka 35 +5. Så vi hinner aldrig komma till det sista ultraljudet. Där vi skulle gå igenom vändningsförsök och sätesförlossning.

Vecka 36 skulle några vänner till mig göra en babyshower, men de blev så att den fick vi ta efter förlossningen i stället. En fantastiskt mysig shower med nära och kära och godsaker.

Till förlossningen….

7bca76f4-b999-4c6b-a9c6-52aad58827f2

Tips ifrån Libroklubben

Det är ett tips ifrån mig att vara med i Libroklubben, de ger god råd och även en gratisbox med lite gott och blandat inför bebisens ankomst.

Smärtlindring under förlossning
Vill du föda med naturlig smärtlindring som massage, akupunktur och sterila kvaddlar så långt det går? Eller vet du redan nu att du kan tänka dig maximal smärtlindring med exempelvis epidural? Låt det inte gå prestige i att föda barn utan någon smärtlindring alls. Be om den hjälp du önskar eller behöver.

En kvinna som känner sig väl förberedd och är övertygad om sin förmåga att föda har lättare att hantera värkarbetet och förlossningssmärtan. Därför kan det vara bra att läsa på om olika typer av smärtlindring på förhand, så att du vet om vilka möjligheter som finns när tiden är inne.

Nedan hittar du en kort beskrivning av de vanligaste formerna av smärtlindring. Prata med barnmorskan om du vill ha mer information om deras för- och nackdelar.

Naturlig och medicinfri smärtlindring
• Massage. Det brukar vara skönt att få massage framförallt i den nedersta delen av ryggen under värkarna. Här kan din partner göra nytta! Massage kan få dig att slappna av och kan användas under hela förlossningen.

• Endorfiner. Kroppen producerar och utsöndrar själv ämnen som är smärtstillande. De frigörs när vi utsätts för stora påfrestningar eller skadar oss. Endorfiner kallas också för kroppens eget morfin och har ungefär samma effekt. Dessutom dämpar hormonet stress och ökar känslan av välbefinnande. Effekten blir störst om du är upprätt och rör på dig under förlossningen.

• TENS, transkutan elektrisk nervstimulering. Den här lilla maskinen genererar lätta vibrationer, som stimulerar nerverna i ryggen via fyra elektroder. Den kan ta bort smärttopparna och mildra värkarnas intensitet.

• Värme. En varm vetekudde eller en varmvattensflaska kan lindra mycket under det tidiga öppningsskedet.

• Sterila kvaddlar, injektioner för att få igång kroppens endorfiner.
Med hjälp av en spruta och en tunn nål sprutas en liten mängd sterilt vatten in i underhudsfettet. Vanligtvis ges fyra till fem små stick kring det område där det gör mest ont, oftast vid ryggslutet eller ner mot ljumskarna. På så sätt kan man aktivera frisättning av endorfiner, det kroppsegna morfinet. Dessutom avleds smärtan från värkarna något. Effekten sitter i upp till en och en halv timme och kan göras om vid behov. Metoden medför inga negativa konsekvenser för förlossningsförloppet eller barnet.

• Varmt vatten. Att flyta nästan tyngdlös i varmt vatten lindrar smärtan och kan få kroppen att slappna av. Du kan också stå eller sitta och strila varmt vatten i dusch eller badkar.

• Akupunktur. Studier visar att kvinnor som använder akupunktur är mindre benägna att be om ryggbedövning, epidural och känner sig mer avslappnade. Akupunktur har inga biverkningar och påverkar inte barnet.

Funderar ni på att föda barnet hemma? Här kan ni läsa om hemförlossning.

Medicinsk smärtlindring

• Lustgas. Styrs av kvinnan som andas in genom ett munstycke i början av varje värk. Lustgasen verkar smärtstillande, avslappnande och du får en tillfällig berusningskänsla. Det är en kemisk förening mellan syre och kväve och koncentrationen anpassas efter kvinnans behov. Gasen påverkar inte barnet och lämnar kroppen lika snabbt som den kommer in.

• Morfinpreparat. Ges som tablett eller via injektion i huden för att uppnå långsam lindring eller i en ven för snabbare lindring. Det tar bort smärttopparna när värkarna pågår och kan hjälpa kvinnan att slappna av under förlossningen. Det verksamma ämnet passerar emellertid moderkakan och läkare avråder från att ge det inom en timme före förlossningen, eftersom det kan göra barnet sömnigt och ur stånd att få igång en regelbunden andning. Ibland ges detta då kvinnan har mycket förvärkar och behöver sova en stund för att samla krafter.

• Epidural. Den här injektionen bedövningsmedel ges i ryggens nedersta del och är i dag en vanlig smärtlindringsform. En epiduralblockad kan avlägsna smärtan så att du blir näst intill smärtfri under värkarna. Effekten klingar vanligtvis av efter några timmar i samband med att intensiteten i värkarna ökar. Bedövningsmedlet passerar inte moderkakan och påverkar därför inte barnet direkt. Vid epiduralbedövning har man kontinuerlig CTG-registrering för att hela tiden se att barnet mår bra.

• Spinalbedövning. Det här är också en ryggbedövning, men innebär att den ges med en spruta som en engångsinjektion. Den används ofta vid kejsarsnitt eller när man bedömer att förlossningen inte kommer ta så lång tid, till exempel hos en omföderska. Spinalbedövningen är mer total och bedövar från bröstet och ända ner till låren. Vid spinalbedövning har man kontinuerlig CTG-registrering för att hela tiden se att barnet mår bra.

• PDB/pudendusblockad, bäckenbottenbedövning. Den här bedövningen används i allt mindre utsträckning. Den ges genom att man sprutar in bedövningsvätska högt upp i slidväggen på båda sidor. Nerverna i hela området bedövas så att smärtan känns mindre när barnet krystas ut. Nackdelen är att bedövningen kan förlänga krystskedet därför att du inte känner exakt hur du ska göra. Men man använder med fördel också bäckenbottenbedövning när barnmorskan ska sy lite större bristningar i slidan och mellangården.

• Narkos. Full narkos innebär att du sover. Narkos används vid riktigt akuta kejsarsnitt när man inte hinner lägga en ryggbedövning. Den är vanlig om man snabbt måste lösa en moderkaka som inte vill lossna av sig själv. Det kan också förekomma i samband med en större blödning som snabbt måste stoppas.

Förlossningens tre faser
Efter de ofta långdragna värkarna då livmodermunnen vidgar sig kommer krystvärkarna,
som resulterar i det lilla barnets födsel. Den tredje fasen avslutar förlossningen genom att moderkakan krystas ut.

Alla blivande föräldrar vill gärna veta ungefär hur lång tid förlossningen kan förväntas ta. Svaret är att det kan variera väldigt mycket och är omöjligt att veta i förväg. Varje förlossning är individuell och unik.
Är du förstföderska brukar det i regel ta lite längre tid.
Det bästa du kan göra för kroppen under timmarna av sammandragningar och värkar är att inte spänna dig, utan försöka slappna av så mycket du kan. Du kan till exempel ta ett varmt bad, få massage eller akupunktur. Det är bra om du redan på förhand gjort dig beredd på hur du kan försöka att hantera förlossningssmärtorna. Längre fram kan du behöva medicinsk smärtlindring av något slag. Prova dig också gärna fram med olika förlossningsställningar.

1. Livmodermunnens utvidgning och öppningsskedet
Förmodligen är du både nervös och förväntansfull när de första värkarna sätter in – nio månaders väntan börjar gå mot sitt slut.
I början är värkarna svaga och oregelbundna. De kanske börjar med en gång i timmen och varar i cirka en minut. För förstföderskor brukar den här fasen – merparten av förlossningstiden – ta nio till femton timmar. För omföderskor går det som regel fortare.
Gradvis blir värkarna allt kraftigare och kommer tätare och tätare. Musklerna i livmodern arbetar med full kraft medan livmoderhalsen vidgar sig. De första fem centimetrarna brukar vara de som tar längst tid. Ledbanden som håller samman dina bäckenbottenben sträcks ut och stramar.
Under senare delen av denna fas fortsätter livmodermunnen att öppna sig och livmodertappen utplånas så småningom. Om fostervattnet inte redan har gått så händer det troligen nu, eller relativt snart.
Vid kulmen av den här fasen kommer värkarna varannan minut och varar cirka en och en halv minut. Arbeta med att försöka slappna av och hålla modet uppe i pauserna. Använd dig av de tekniker du lärt dig om du gått kurs eller läst om profylax.

2. Krystvärkar och utdrivningsskede
När livmodermunnen har utvidgat sig cirka 10 centimeter inleds nästa fas – det är dags att börja krysta när värkarna kommer (om barnet kommit tillräckligt långt ner i förlossningskanalen). Det här steget tar vanligtvis mellan två och tre timmar, men det är ytterst individuellt.
Under den första fasen har barnet rört sig nedåt i förlossningskanalen. När barnets huvud nu trycker mot bäckenbotten stimuleras värkarbetet ytterligare. Och när barnets huvud når bäckenbotten och trycker mot ändtarmen känner du ett starkt behov av att krysta.
Det känns som ett kraftigt tryck bakåt, som om du verkligen behöver bajsa.
Hur länge den andra fasen varar beror på många faktorer, till exempel hur mycket kraft och ork du har och hur avslappnad du är. Barnmorskan stöttar dig, och ber dig trycka på lite extra när det börjar bli dags för barnets huvud att komma ut. En eller två värkar senare passerar resten av kroppen ut. Den här fasen slutar med ett mirakel – ditt barn föds och ni ses äntligen för första gången.
I samma ögonblick som barnet har kommit ut försvinner nästan all smärta. Det blir de flesta mödrar både lättade och förvånade över.
Sedan inleds den tredje och sista fasen.

3. Efterbördsskedet
En stund efter att barnet har kommit ut är det dags för moderkakan att släppa och krystas ut. Det sker genom att livmodern drar sig samman och det känns som om det är ytterligare en värk på väg. Du ombeds förmodligen att hjälpa till att krysta fram moderkakan och hinnorna som omslöt barnet. Men oroa dig inte, det går inte att jämföra med det värkarbete du precis har varit med om.
I samband med det här skedet kommer en blödning, och efteråt känner barnmorskan på din mage för att kontrollera att livmodern drar sig samman ordentligt. Det är viktigt för att du inte ska blöda så mycket.
Barnmorskan undersöker moderkakan för att kontrollera att den har kommit ut i sin helhet. Om det finns rester kvar i livmodern kan de ge upphov till infektioner och blödningar senare.

När förlossningen är över kontrollerar barnmorskan ditt underliv och syr eventuella bristningar. Det görs alltid med någon form av bedövning. Är det en större bristning, sys den av en förlossningsläkare. Därefter får du rena kläder och ni får en lugn stund tillsammans för att njuta av det fantastiska som just skett – ni har blivit en familj!

Förlossningsställningar
Det finns många fördelar med att föda i upprätt ställning, men det viktigaste är ändå att du växlar mellan olika ställningar för att hjälpa barnet genom förlossningskanalen.

Under det första stadiet av förlossningsprocessen kan värkarna vara väldigt smärtsamma. Du kommer att försöka pröva dig fram för att hitta den mest bekväma ställningen och säkert behöva byta ställning ofta.
Upprätta positioner är särskilt bra, eftersom tyngdkraften hjälper barnet att lirka sig nedåt genom den trånga och lite böjda förlossningskanalen. Även dina egna rörelser, att du rör dig eller byter position ofta, är en god hjälp för den här processen.

Bra alternativ att växla emellan
• Att gå, stå eller luta sig mot en person, vägg, stol.
• Att stå på alla fyra, sitta upp eller ligga på sidan eller framstupa mot en sittsäck, upprätt säng eller stol.
• Att sätta händerna på höfterna, böja sig lätt framåt och gunga fram och tillbaka under värkarna.
• Att sitta eller ligga mellan värkarna – vila och slappna av när tillfälle ges.
• Att bada eller duscha under värkarbetet. På många förlossningsavdelningar finns möjlighet till bad med en behaglig temperatur. Värmen gör att du slappnar av och förlossningen går framåt. Stresshormonerna sjunker och smärtkänsligheten minskar. Läs mer om smärtlindring under värkarna.

Låt tyngdkraften hjälpa dig!
Det finns en rad erkända fördelar med att du försöker att befinna dig i upprätt position under stor del av värkarbetet:
• Livmoderns arbete blir mera effektivt.
• Andningen går lättare, vilket ger bättre syresättning för både dig och barnet i magen.
• Risken för blodtrycksfall och illamående minskar.
• Du får större känsla av att ha kontroll över vad som händer.

Förlossningsposition när det är dags att krysta
I nästa fas, utdrivningsstadiet eller krystningsskedet, ska du välja den förlossningsställning som känns bra för dig (och där barnet också mår bra).
Det är upp till dig om du väljer att föda stående, liggande, sittande på huk, vilande på händer och knän, hängande framstupa över sängen eller sittande upprätt.
Låt barnmorskan guida dig och ge förslag på bra ställningar och pröva dig fram vad som känns naturligt. Man kan behöva byta ställning många gånger.
Det är alltid viktigt att barnmorskan har god uppsikt just i slutskedet när barnets huvud börjar skymta för att bedöma om förlossningen går för fort. Genom en bra kontroll går det att minska risken för bristningar i underlivet.
Om sugklocka behöver användas för att hjälpa till i slutet, kommer barnmorskan att se till att du befinner dig i en ställning som gör det lätt att ta emot barnet.
Låt barnmorskan komma med förslag och vägleda dig ifall din position inte känns riktigt självklar och bra.

Födsel genom kesarsnitt
Ett kejsarsnitt kan antingen vara planerat eller utföras som en akut operation om förlossningen inte riktigt går som planerat. Oavsett orsak är proceduren ofta densamma, och även resultatet. Du får ett ärr i bikinilinjen men sedan ett nyfött knyte i famnen.

Idag föds ungefär var sjätte barn i Sverige genom kejsarsnitt. Knappt hälften av snitten är planerade.
Oftast är den blivande mamman fullt vaken under ingreppet, men i mycket akuta fall sker operationen under narkos.

Varför planerar man ett kejsarsnitt?
Vid en helt normal graviditet är det i allmänhet bäst, både för dig själv och barnet, att föda vaginalt. Bland annat löper du själv högre risk för att råka ut för infektion eller en större blödning efter ett kejsarsnitt. Barn som föds med kejsarsnitt kan ibland få problem med andningen, och behöva ligga i kuvös eller få extra syrgas under någon tid.

Det finns flera olika skäl till ett planerat kejsarsnitt

  • Barnet ligger i så kallad sätesbjudning, med stjärten nedåt.
  • Barnet är mycket stort.
  • Tvillingar eller trillingar och en komplicerad graviditet.
  • Moderkakan blockerar modermunnen så att barnet har svårt att komma ut den vanliga vägen.
  • Havandeskapsförgiftning.
  • Alltför smalt bäcken.
  •  Tidigare skador eller operation i underlivet.
  • Tidigare förlossning med kejsarsnitt.
  • Stark förlossningsrädsla.Det görs många kejsarsnitt varje dag. Även om vissa komplikationer är något vanligare än efter vanlig förlossning så brukar det gå bra för flertalet snittade mammor och deras barn.

Kejsarsnitt görs oftast med ryggbedövning

Ett akut kejsarsnitt görs om det händer något under förlossningen som gör att barnet måste tas ut så snabbt som möjligt. Det kan till exempel handla om att barnets huvud inte har fixerats rätt i bäckenet. En annan orsak kan vara syrebrist hos barnet.

I de flesta fall utförs ett kejsarsnitt – även om det är akut sådant – med regional bedövning i form av en ryggbedövning. Den bedövar dig från bröstet och ner till låren, så att du kan förbli vid medvetande under operationen och ha möjlighet att få hålla ditt barn så snart du har fött.
Om man tvingas göra ett akut kejsarsnitt väldigt snabbt, eftersom situationen bedöms vara ännu mer akut, blir du istället sövd – vilket innebär att du sover när ditt barn kommer till världen.

Vad händer före ingreppet?

Ett kejsarsnitt är en operation och genomförs därför i en operationssal. Din mage ska vara tom före ingreppet. Dropp sätts in via en slang i ett blodkärl. Man rakar bort eventuellt hår vid bikinilinjen. En kateter, som är en liten plastslang, förs in i din urinblåsa. Du får ta på dig speciella operationskläder.

Du är vaken under operationen

Ryggbedövningen ges av en narkosläkare. Den bedövar dig från bröstkorgen till låren. Det innebär att du är vid fullt medvetande under operationen. Du slipper dock se själva ingreppet eftersom man sätter upp ett skynke mellan ditt ansikte och magen.
Så snart bedövningen har verkat ordentligt påbörjas operationen. Oftast lägger läkaren ett horisontellt så kallat ”bikinisnitt”. Sedan tar det bara några minuter innan barnet är ute.

Ditt barn är fött!

Barnet lyfts upp ur livmodern – själva födseln är klar! Mår barnet bra får du direkt, förutsatt att du är vaken, chansen att hålla det och hälsa det välkommet till världen.
Medan barnet ligger vid ditt bröst syr kirurgen igen operationssåret.

Efter kejsarsnittet

Katetern tas ofta ut senare samma dag. Barnmorskan hjälper dig att gå på toaletten och kissa – det är viktigt att den funktionen säkert kommer igång efter att du varit bedövad. Eftersom operationsområdet ömmar får du alltid smärtstillande medicin efteråt.

Det är viktigt att du så snart som möjligt står upp och rör på dig. Att gå omkring kan i sig bidra till att smärtan minskar, läkningen går snabbare och risken för blodpropp minimeras. Men var försiktig och undvik varje form av lyft.
Normalt blir du utskriven från sjukhuset efter två till fyra dagar, eller när du känner dig redo för det. Tid för hemgång beror delvis på vilket sjukhus du fött ditt barn på och hur förloppet efteråt är. Läs mer om att komma hem efter kejsarsnitt och om de första dagarna hemma med en liten bebis.

Packning förlossningsväskan
Det kan vara bra att ha en väska färdigpackad eller åtminstone en lista över vad du vill ha med till förlossningen. När det väl är dags kan det gå undan!

Vad som kan finnas i väskan:
  • Din förlossningsplan/ditt förlossningsbrev om du har förberett det.
  • Bekväma kläder.
  • Necessär med toalettsaker, hårsnodd om du har långt hår.
  • Mobilen, kamera, och/eller videokamera (och laddare) ifall du vill dokumentera allt som händer under och efter förlossningen. Det blir minnen för livet!
  • Musik som du/ni kan lyssna på under förlossningen för att slappna av eller fokusera.
  • Någon bok eller tidning. Det är ganska vanligt att förlossningen tar tid så lite annat att tänka på kan vara en god idé.
  • Något att äta och dricka. Du får självklart både mat och dricka på förlossningen, men det kan vara gott att ha med sådant som du själv gillar.
  • Pengar om din partner vill köpa kaffe eller något annat under tiden på sjukhuset.
Till det nyfödda barnet:
  • Kläder, till exempel byxor, body, strumpor och mössa i mjukt och tvättat material
  • Någon varm filt om det är kallt ute när det är dags att åka hem.

Kom ihåg att skaffa en bilbarnstol innan det är dags att åka hem med din lilla bebis. Vissa taxibilar kan erbjuda barnstolar, men då för större barn från cirka fem månaders ålder.

fcf36367-ea2e-4140-93ae-86a62ba4baae

 

Att vara gravid med diabetes v. 29-34

Hba1c under v.20-40 skall vara under 40, mitt är i vecka 28, 38, men i vecka 33 är de 44. Men fortfarande godkänt och bra.

Träning
Ja, detta med träning, jag tänker hela tiden, rumpa, armar rygg kan man träna, men de finns liksom ingen energi över till träning. Får jag minst 30 min över, då lägger jag mig gärna på soffan och vilar eller ser på Vänner. Inget avancerat.
Jag promenerar minst 30 min varje dag, gärna mer pga foglossningen. De känns bättre i fogarna om jag rör på mig, men kan inte säga att de är någon Power Walk direkt.
Jag låste mitt gymkort 17 dec-15 augusti 2019. Tror inte att jag kommer att nyttja detta på ett tag nu. Jag kommer verken ha tid eller ork. Vi får se vad jag gör med mitt Göteborgsvarvet startnummer……. Antagligen inte starta i alla fall….

Vecka 30 Var de sista magplasket – vi gjorde en facebook grupp där vi kan ge tips till varandra och en bild på när bebis är född. Magplasket var de bästa man kunde göra. Rekommenderar verkligen detta. Bra träning, hade alltid träningsvärk efter, bra avslappningsövningar och extremt bra information inför förlossningen. Man var alltid väldigt taggad när man gick där ifrån till att förlösa. Det känns så naturligt. En riktigt bra barnmorska var det som höll i vårt pass.

Vecka 28 Kroppsmålning – Istället för att ta en traditionell bild i en studio med magen, så fick jag kontakt med @lindagartman som kroppsmålar.  Vi tänkte direkt att de är så mer vi än en tramsig bild i en studio. L. målade min mage helt efter vad vi kom på när vi satt där. De tar minst 4 h att måla, så att man har snax och kaffe nära till hands är ett tips. Slutresultatet blev en björk, för att jag är ifrån Björkö, bebisen blev en apa för vi har djungeltema i rummet och A. är ifrån Buenos Aires, så bilden blev Björkö möter Apa i Buenos Aires. Så himla snyggt. Så mysigt också, tror bebisen gillar att bli målad, den sparkade när hon målade med penseln.

Vecka 28 Foglossning – har fått foglossning. Om ja tyckte jag var långsam förut, nu är jag väldigt långsam. Kommer ingenstans. Minsta lilla sidorörelse gör fruktansvärt ont. Att sätta sig i en bil, att ta på sig byxor, skor allt gör så ont. Sitta är väldigt obekvämt, så hade jag bestämt hade man väl legat ned i sängen hela dagen. Jag hoppas att denna foglossningen släpper lite grann. Nu skippar jag mitt kaffe på jobbet för jag orkar inte gå ned för trappan och hämta kaffet.

Vecka 28 Klaga på G5 sensorerna – eftersom mina satt kvar i max 2-3 dagar (de skall sitta i 7 dagar) och det hände med fler än 6 st. Så sa jag till diabetessköterskan, hon sa att jag skulle meddela till Jönköpings depån som ansvarar för medicinerna och få nya,  men det var inte deras ansvar sa de så jag blev skickad att klaga till Dexcom direkt om detta, där fick jag ett svar om att tejpa dem, men ingen som tog något ansvar om vems tillverkningsfel de var, att det var dåligt klister. 6 st på 2 veckor använde jag. Diabetessköterskan sa att de är Jönköping som skall ta ansvar, det är de som delar ut dem. De på dexcom föreslog tejp, men vem betalar för tejpen?! Ibland blir man lite less på alla dessa läkemedel, som man måste ha för att överleva, men då också bara bli vidareskickad och ingen tar ansvar om de händer något eller om de är fel på produkten. Känns ganska kasst.

Min egna lösning på problemet är att torka rent med handsprit innan, då fäster klistret bättre.

Vecka 29 Blödde – CTG – Ultraljud – Vi åkte in för jag blödde, inte mycket men de var ändå blod. Jag blev nervös och ringde till Östra som var väldigt tillmötesgående och bad oss åka in. Många olika tester och besök, men efter 5 h så fick vi lite svar. Moderkakan har åkt ned och ligger bara 1,5 cm ifrån öppningen, de vill helst att den ligger 2 cm ifrån öppningen vid en förlossning, så vi får se om de blir planerat kejsarsnitt eller inte. Men de vet vi först v. 34. Då gör vi ett nytt vaginalt ultraljud och hoppas på att den ligger mer ifrån. Han ligger dessutom fortfarande i säte, han har dåligt lokalsinne den lille. Men han rör sig mer och mer för varje dag och varje spark, boxning, hicka är en lycka.

Vecka 31 Åre – vi fick av min arbetsplats att vi alla skulle åka till Åre med partner och med barnen. En fantastisk fin julklapp, men jag var väldigt nervös inför detta. Att flyga i v.31 kändes sådär. Men lästa på både på SAS och Braflygs hemsidor och på 1177. Har man stödstrumpor så är den korta lilla turen ingenting. Så vi packade och var redo för kylan. Åre erbjöd massa snö och som kallast – minus 23 grader. Lite kallt i min mening, men skönt att komma bort. Men när man har fått foglossning så är man lite nervös när man går, när de är så halt på gatorna. Kylan gjorde de inte heller lättare att röra sig, de gjorde att foglossningen kändes ännu mer. Men som tur hade vi bubbelpool och bastu i huset. Så man kunde värma kroppen, då kände man inte av foglossningen lika bra.

Vecka 32 gick jag och A. på spa – vi åkte till Arken Spa och bara mös och njöt. Vi båda bokade in behandlingar. Jag bokade ”Lovely Mama”, ansiktsbehandling, nackmassage, ansiktsmassage,  huvudmassage, fotbehandling. Så underbart, efter gick vi till avslappningsrummet och jag hade somnat och börjat snarka…. Men verkligen en bra behandling för någon som är gravid, jag rekommenderar de verkligen. Dock var de inte superskönt att ligga på rygg så länge, 55 minuter. Jag fick ta en paus och sätta mig upp lite och dricka vatten, mådde lite illa.

Viktkurvan
Jag har inte gått upp något sedan vecka 28, dels för att jag har kräkts en hel del och ändrat min kost. Detta att illamåendet skulle försvinna efter v.12, de som får den lotten är lyckliga. Jag var utan illamående mellan vecka 18-25. Vid vecka 25 så mår jag illa innan middag, under middag och kräks ibland under nätterna. Frukosten är likadan, äter jag inte direkt när jag vaknar är det kört, efter frukost hjälper de om man vilar i 2 h. Då slipper jag kräkas, men de är inte så lätt när man arbetar och gå och vila.
Ifrån vecka 33 är jag sjukskriven till 100 %, det har underlättat både illamåendet, kräkningarna och de är lättare att äta den maten som passar för stunden, man kan ta de som man inte mår illa av just där och då när man är hemma.
Totalt har jag gått upp 15 kg hittills och hållit en bra viktkurva.

Kost
Kosten är väl inte vad jag är van vid. Jag är väldigt noga med min kost, dels för min diabetes och för att jag gillar att äta hälsosam mat. Men just nu får man äta vad jag gillar och inte kräks av. Så de har blivit en del jordgubbskräm, risifrutti, yoggie, frukt, nötter, chips, choklad och frallor. Massa goda grejer, dock är de trist ibland när man har lagat mat i 30-45 minuter, och mår så illa när maten är klar så de blir bara en risifrutti till middag. Men så är det. De är bara 6 veckor kvar, bebisen behöver mat och jag behöver vara nöjd och glad och få energi!
Mina kravings börjar bli choklad, glass och chips, börjar bli lite kock i ansiktet och på rumpan, men de får vi ta tag i sedan. Inget jag bryr mig om nu, nu är det viktigaste att vi har en bebis som mår bra.

När jag äter på nätterna för att jag är låg, är jag mer förbannad än något annat. Jag står verkligen och muttrar. För man är inte hungrig, man är inte sugen, man mår illa och så skall man äta för att man är låg i sockret och man är skit trött. Önskar man hade en liten kortfilm på hur arg man är på natten. Ibland skrattar jag åt mig själv för jag står där som en liten sur gubbe i köket och äter.

img_9109

Baby shower x 2 stycken
Vilka vänner man har, jag har fått två babyshowers. Den första med mitt ena gäng som gjorde en blöjtårta, de trodde jag aldrig i hela mitt liv att jag skulle få. Så fantastiskt och vad jag blev lycklig. Så många roliga lekar och insåg att jag inte läst på särskilt mycket om att faktiskt ha ett barn . Utan mest bara läst på allt om själva förlossningen. Och sedan?! …… De får bli mitt fokus från och med nu…..

Min andra babyshower var toppen, åkte på jul- kranskurs och fick saker jag behöver efter förlossningen, såsom ansiktsmask, ögonbrynsfärg, öronproppar, belgisk choklad, vin och goa grejer. Så underbara vänner man har.

Julmarknader
Jag arbetar inte bara med event, jag har även ett eget företag, Old becomes New. Jag hade planerat in att köra tre julmarknader, men de fick bli två julmarknader orkade inte fler. Mitt engagemang var bra, men inte som det kan vara. De blev mer att jag satt på en stol och gjorde mitt bästa. Shit, de var tungt att köra 100 % arbete + julmarknaderna. Som tur har jag min stora kärlek A. som hjälpte mig att bära runt på alla produkterna. Utan honom hade jag inte orkat, men vilken skillnad man är som person som gravid när de gäller energi nivån.

Vecka 33 gjorde vi vårt tillväxtultraljud TU – efter de så ser man om man skall sätta igång förlossningen tidigare än planerat. Jag har hört mig för lite, om han är 18% över sin kurva blir det två veckor tidigare än planerat, om han är 22% över sin viktkurva så blir det tre veckor tidigare. Sist vi var där i vecka 29 så var han 14 % över. Nu var han +/-0 % över sin kurva, så helt perfekt, så det är 26/2 som gäller fortfarande. Han skall bara vända på sig.

Vecka 34 vattnet gick – vi misstänkte att vattnet gick en morgon när vi vaknade. Jag skulle gissa på att de rann ut 2-3 dl vatten. Så vi ringde in och frågade. De sa att 2-3 dl är ingenting, livmodern skapar den vattennivån på nolltid igen, kommer de 1-2 liter vatten. Då skall vi börja oroa oss och åka in. Men efter att ha pratat med dem kändes de lugnare. Så vi åkte inte in, men på kvällen tyckte jag de kom mer vatten. Jag sprang runt i hela lägenheten och packade BB-väskan och insåg att vi snart skall vi ha en bebis. Men ringde ytterligare en gång in och de sa att de inte var något att oroa sig för, men att vi kunde komma in om vi var oroliga, men vi stannade hemma. Men i detta ögonblicket insåg vi båda att de är nära nu, kanske inte ens 6 veckor kvar.

Så vi fixade de sista i barnrummet, skötbord, sängen, lakan etc. Jag har även börjat skissa på att måla väggen i barnrummet. De blir ett fint djungeltema. Så som vi målade magen, de blir samma stil. Så snart de är klart kommer de en bild!

Blodsockret är så pressat
Min G5 har jag nu bytt till G6. En lite bättre uppdatering. Sjukt bra, den är tunnare, håller i 10 dagar istället för 7 dagar, den behöver inte bli kalibrerad med blodsocker och den sitter mycket bättre. De är en riktigt bra mätare. Men den är inställd på 4,6-7,6 i blodsockernivån. De är väldigt pressat, men de ger också resultat. Jag hinner fånga det höga blodsockret innan de går över 10.0 och hinner fånga de låga innan de går under 4,0.

Så de är en bra mätare, trots alla larmsignaler som man inte alltid är så glad över.

En Vilodag

skärmavbild 2019-01-16 kl. 16.17.33En Vilodag

skärmavbild 2019-01-16 kl. 16.17.55En arbetsdag

skärmavbild 2019-01-16 kl. 16.18.27

Insulindoser
Ny bas, 21 enheter vecka 27-28
Ny bas, 26 enheter vecka 29
Ny bas, 24 enheter vecka 30
Ny bas, 28 enheter vecka 31
Ny bas, 27 enheter vecka 32-34
Men när de var jul och nyår, när man äter mycket mat och ganska fet mat så tog jag även 3 extra enheter Togeo på kvällen för att inte få höjningar på natten.

Måltidsdoserna har ändrats lite grann ifrån 5 enheter / måltid till 6 enheter / måltid.

De har varit svårt med måltidsdoserna, framförallt när man kräkts upp den maten man tog insulin för. Frukost och middags dosen har jag delat upp på två. Men eftersom jag kräks först 3-4 h efter middagen har de också varit en svår utmaning. Från och med nu skall jag testa att sova lite halvsittande för att inte bli illamående så sent på kvällen.

img_8928

Dygnsrytmen – hans dygnsrytm har inte ändrats, så han håller väl samma schema när han kommer ut. Mellan 07.00-11.00 så kör han ett rejs, 15.00-16.00, 18.00-20.00 kör han ett träningspass och mellan 22.00-02.00 då är han som mest aktiv. De är en dygnsrytm jag kan leva med. Vi får se när han kommer ut om den håller i sig.

Barnmorskan och Diabetes sköterskan
Jag tycker att jag har fått en bättre kontakt med min barnmorska nu. Vi pratar mer bebis, och sådant som man skall prata med en barnmorska om. Min diabetessköterska är den som får ta alla tråkiga saker, blodsockret, nya mätare etc, men hon älskar sitt jobb, de märker man. Hon är den bästa, man önskar man kunde behålla henne för all framtid. Vecka 32 har jag fortfarande ingen läkare. Barnmorskan pratar alltid om att jag skall ha en, men har fortfarande inte fått någon. Får se om jag får någon överhuvudtaget.

Arbetet
Jag har arbetat 50% under vecka 28-32, de räckte gott och väl när man mår som man mår. Men från och med vecka 33 är jag sjukskriven 100%. Hittills har jag varit hemma i 7 dagar och jag är redan rastlös. Men jag vilar och får äta rätt, de gör att kräkningarna har redan minskat.

Ett tips! – Jag går ingenstans utan stödstrumpor, de har gjort att jag inte svullnat i mina fötter, dock har jag lånat större skor, men mest för att kunna ha flera strumpor på sig nu när det är kallt ute. Men stödstrumpor is the shit.

Att vara gravid med diabetes v. 25-29

Hba1c under v.20-40 skall vara under 40, mitt är 38.

Vecka 24-27 Maten
Jag har nu äntligen efter 21 år med diabetes lärt mig att räkna kolhydrater ihop med insulinet. Nu känns det roligare att göra nya maträtter som är mer anpassat för mig som är gravid och har diabetes.

Jag trodde att när man v.19 slutade må illa så skulle de hålla i sig, men icke sa nicke. Vecka 26 så började jag må illa igen. Nu ligger bebisen väldigt högt upp på mig och trycker allt uppåt, så de är inte konstigt att man börjar må illa igen, men väldigt tröttsamt. Man står och lagar mat i nästan 30-45 minuter, när man är klar, tagit sin insulindos för att äta. Vill man bara gå och lägga sig! Ingen matlust. Jag var hos dietisten i v.27, samma tips som förra gången, men denna gången gick det in. Nu äter jag kanske inte alltid ”middag” utan de jag känner för.

De kan vara en keso blandning med avokado, tomat, lök. Turkisk yoghurt med bär och nötter. De är så mycket fräschare än mat just nu. Ibland funkar vanlig varm mat, men de är skönt att fyrkantiga jag även har släppt att de inte alltid behöver att vara ”MAT” som skall ätas till middag. Vad är mat egentligen!? Jag äter de som jag är sugen på!

IMG_5018

Vikten – jag har hittills gått upp 12 kg och de senaste 4 veckorna har jag inte gått upp ett gram utan ned 30 gram. Så jag håller en bra viktkurva, trots att jag äter de jag är sugen på. Dock är mina cravings Loka Citron, leverpastej och ketchup. Så mina sötbehov som jag hade innan jag blev gravid har minskat enormt mycket, är mer sugen på Keso än glass, jag äter hellre frukt än choklad. Så de kan väl vara orsakerna till en bra viktökning.

 Vecka 25-29 Magplasket
Detta är något som jag rekommenderar till alla blivande mammor. De är en varm bassäng, ett trevligt gäng. Först kör man 30 minuter vattengympa, helt efter sin kapacitet. Sedan pratar vi om olika ämnen, vi har gått igenom hur man skall andas under förlossning, olika ställningar man kan göra när förvärkarna kommer, massa olika bra tips som är lätta att ta in, sedan kör man 30 minuter avslappning.
Simningen som jag hade planerat att göra har fortfarande inte blivit av, min ork finns inte. Så jag är så nöjd att jag går till Magplasket varje onsdag. De är den träningen jag får. Övriga dagar är jag glad att jag orkar laga mat och ta mig hem ifrån arbetet. Min energinivå är total förändrad. Ibland tycker jag att de är en frustration att man inte orkar göra det man faktiskt vill göra eller planerat att göra, men ibland känns de rätt skönt att bara lägga sig på soffan och pilla naveln, för de gör jag alldeles för sällan! Jag njuter av att inte orka, men det tog lång tid innan jag accepterade att min kropp inte orkade.

Vecka 25 Äventyr
Jag åkte med några vänner till Stockholm, vi skulle bara mysa och umgås. Promenera mycket. Ja, de gick väl så där. Min mage var spänd som en cementkula och jag fick väldigt ont i ljumskarna och ont överallt av att gå, jag och alla andra fick sitta och vila och fika över nästan hela Djurgården, men som tur finns de många fik och parkbänkar där! 😉 Men man inser hur de är att bli gammal. Man kommer inte alls fram lika fort, man blir andfådd, man har inte alls lika stor lust att ta sig till de målet man hade ifrån början, man nöjer sig med att gå hälften. Men vilken skillnad de är.

Vecka 25 Arbetet – trappar ner – sjukskriven 50 %
Jag som har ett väldigt aktivt arbete och som är en trogen arbetare har haft svårt att acceptera att man faktiskt inte kan göra sitt arbete till 100 % längre. Jag skulle i vanliga fall inte erkänna att man är ”svag”, men nu har man verkligen fått erkänna förr sig själv att man inte kan, för det går faktiskt inte att göra allt längre. Man kan inte gå lika fort, man hinner inte göra lika mycket som man i vanliga fall hinner. Planeringen blir lite annorlunda + att man har en slags gravid hjärna, man är lite lost i verkligheten.

Man ser väldigt tydligt på blodsockret om man arbetar eller är hemma. De är lättare att äta de man har lust med, man har lättare att röra på sig när man vill. Blodsockret är som natt och dag när man har genomföranden eller arbetar hemifrån. Så nu har jag gått med på att vara sjukskriven 50% tills jul. De var något som tog emot. Förslaget ifrån diabetessköterskan var 50 % v.25 sedan 100 % tills bebis kommer, v26-40. Men de vet jag att jag inte kan klara av mentalt. Jag måste få arbeta lite grann, så mycket som jag kan och orkar. Så 50 % tills jul blev en fair deal tyckte jag. Så ser vi efter jul.

Dels är jag sjukskriven för att man är gravid med diabetes, men också för att man är helt orörlig, bebisen ligger så högt upp och trycker på revbenen, så att ligga ned 24/7 hade varit det bästa för revbenens skull, men inte för diabetesen och barnet. Så jag har kompromissat lite med mig själv. Stress påverkar också blodsockret, ännu mer nu när man är gravid, jag tycker dock att jag har stressat ner ordentligt sedan jag blev gravid, men jag ser på den där jäkla blodsockermätaren om jag stressar, larmet går direkt.

Svårt att släppa arbetet, dels älskar jag mitt arbete, de jag gör, men svårt att erkänna att man är  ”svag” att man faktiskt inte kan och orkar arbeta så hårt har varit en extremt svår utmaning för mig.

En arbetsdag 

Skärmavbild 2018-11-27 kl. 09.09.38

Skärmavbild 2018-12-04 kl. 14.35.52

En ledig dag

Skärmavbild 2018-11-27 kl. 09.09.06

Skärmavbild 2018-12-04 kl. 14.36.51Vecka 26 Min mage växer väldigt högt upp och den är helt stenhård, min barnmorska tog in en till som fick mäta och känna och klämma. Jag fick frågan om jag var vältränad innan, ja sa jag. De som ligger där och trycker är ett sexpack muskler säger de. Lite nöjd blev man. 🙂 För när vi gjorde ett extra ultraljud så är det inget där, ingen tvilling, ingen cysta, ingen muskelknuta, lite extra fostervatten och muskler kom vi fram till då.

Vecka 26 var jag med i en 2 sidig artikel, som ni kunde läsa om i förra inlägget. Jag har fått massa mail och positiv feedback på detta. Så kul! Tack för alla som läser!

Vecka 28 hade vi vårt första tillväxtultraljud. Han är 10 % över så han är lagom stor. Nu har spänningarna släppt på magen och den börjar sjunka lite tycker jag. Eller så hoppas jag på att den sjunker. Men denna barnmorskan säger att de är bebisen vi känner och inte ett sexpack muskler. Nu när spänningarna släppt över magen så känner man tydligt att de är en bebis där. Men de kanske var ett sexpack vecka 26……eller?.. 😉

Vi blev också skickade till ett CTG för jag tyckte inte att han sparkar lika mycket som förut, jag kände aktivitet, men inte sparkar. Så jag blev väldigt orolig i 2 dagar. När vi skall göra denna undersökningen skall jag ligga på ett sätt som jag ansåg lite obekvämt, men man skall höra hjärtljudet på bebisen så jag fick ligga så helt enkelt. Helt plötsligt ifrån ingenstans känner jag att jag kommer att spy, jag blir kallsvettig, yr, blek och fattar ingenting. Jag ber A trycka på hjälpknappen och säger att jag mår konstigt, ber honom kolla mitt blodsocker, trots att de inte kändes som om de var något fel på det, G5 visade 4,7. Så de var de inte.
Jag försvann lite, men de är en läkare inne i rummet som ber mig lägga mig på sidan. Jag var helt borta. När jag kom tillbaka bara efter någon minut så förklarade hon att bebisen hade lagt sig på min aorta, så jag fick inget syre till verken hjärnan eller hjärtat. Så de var inte konstigt att jag kände så. Men en väldigt obehaglig upplevelse. Nu är även A redo för om de händer igen. Vi vet vad det är.

Efter lite dram där och att jag kände lite aktivitet i magen så fick vi en bra rapport på att bebisen mår bra. Han har lagt sina fötter mot där livmodern är fäst, så jag känner inte sparkar lika tydligt då.

Självklart, när jag kom hem den eftermiddagen och lade mig på soffan så flyttade han runt och började sparka igen för fulla muggar. Så orolig jag hade varit i 2 dagar och så hade han bara flyttat på sig lite grann, men samtidigt som de var skönt att göra ett CTG och veta att han mår bra.

Vecka 27 köpte vi barnvagn, nu har vi en Kronan Cross Country vagn. Här skall de ut och promeneras på landet och i skogen!

d1380dd3-5f57-4460-ac49-5faf218902c4

Vecka 27 Pall till sängen, jag har ångrat ganska mycket att vi köpte en ny säng för ett tag sedan. Den är så hög. Jag har svårt att komma i den och ur den. Men så har man en underbar partner som har gjort en super bra lösning. Nu har jag en pall så att de är lätt att gå och kissa 6 ggr/ natt. Man är inte lika smidig som vanligt, men vad fint det blev! Bra gjort!

Vecka 25-27 Renoverat nytt golv och målat om i barnrummet. Nu blir det fint. Nu har jag en målbild över att jag skall måla väggen med djungeltema i barnrummet. Vi får väl se när detta kommer igång, under jul kanske?

Blodsockret
Känner inte alls av när jag blir låg och hög längre. Eller så förlitar jag mig helt på min blodsockermätare. Den gör i och för sig att jag verken blir låg eller hög så ofta längre, jag ligger väldigt jämt och bra nu, beroende på kylan och värmen ute och på vad jag gör på dagen. Om man sitter still eller inte. Även om jag hatar att bli väckt av de jävla larmet på G5 så är de väldigt bra! Jag har sjukt bra värden och mår bra!
Sedan vecka 28 har jag märkt att jag behöver mer insulin till mina måltider.
Ifrån 5-6 enheter / större måltider frukost, lunch och middag har jag ökat till
8 enheter/måltid, men kommer nog inom kort få höja dem mer. Känner att insulinet inte räcker till.
Men kan de vara för att jag sänkte min Togeo ifrån 25 till 21. Eller är de så mycket hormoner som kommer nu så de håller mig högt i sockret.?. Jag ändrar till 24 enheter vecka 29 nu så får vi se om de blir något bättre.

Inför förlossningen
Jag stämde även av lite med diabetessköterskan om hur man gör med insulin och blodsockret under en förlossning, för den kan ta sin tid. Hon sa att se alltid till att ha enkla saker att äta som ger energi, i värsta fall får man dropp. Men packa en god matsäck inför förlossningen. Man skall ta blodsocker och insulin själv, eller låta sin partner ta det så han har något att göra… Men jag sa att jag vill att han har allt fokus på mig! Då skrattar hon och sa att man kan be barnmorskan att ta blodsocker och sprutor på en, men eftersom de inte är så duktiga på diabetes alltid så får man själv ta beslut om hur mycket insulin man skall ta eller om man skall äta. Hon sa att hon kan vara med om man önskar, det känns bra! Jag får göra något fint litet upplägg till A. så han vet i stundens hetta vad han skall göra.

Vecka 26 Förbereder min sambo att ta insulin och sätta G5, han har fått sätta in G5, men inte tagit insulin än. Han kan redan mycket om diabetes, men förbereder honom inför förlossningen om hur mycket man skall ta i insulin eller om man skall ta insulin alls. Han tycker bara de är kul att skjuta in nålen på mig, han har inte alls ont av det, men jag tycker att det är obehagligt att han gör det. Ingen har någonsin tagit detta på mig innan. INTE en enda spruta har någon annan tagit på mig på 21 år, när de gäller insulin. Inte ens mina föräldrar. Snart så skall han få sticka mig med sprutan också….snart…

Jag har gjort en anteckning i telefonen som jag har delat med A. Så att han vet vad han skall säga till barnmorskorna. Om hur mycket insulin som skall tas. Eller om han gör det själv. A har fått ladda ner appen så han kan följa mitt blodsocker under förlossningen på sin telefon också. Nedan kan ha ändrat sig inför förlossningen, de är ett tag kvar. Men så här ser den ut just nu.

Blodsocker                 Insulindos/mat
1,0-2,5                           MER, 5 st dextrosol, blåbärssoppa, yoghurt, kaka, choklad, mjölk
2,5-4,5                           3 st dextrosol, blåbärssoppa, yoghurt, kaka, choklad, mjölk, MER
4,5-7,0                          Ingen åtgärd
7,5-9,5                          2 enheter med den blå sprutan – Fiasp + något litet att äta
9,5-11,5                        3 enheter med den blå sprutan – Fiasp + något litet att äta
11,5-13,5                     3-4 enheter med den blå sprutan – Fiasp + något litet att äta
13,5-15,5                     4-5 enheter med den blå sprutan – Fiasp + något litet att äta
15,5-17,5                     5 enheter med den blå sprutan – Fiasp + något litet att äta
17,5-20,5                     6 enheter med den blå sprutan – Fiasp + något litet att äta

Beroende på pilen på blodsockermätaren också. Men man skall äta och ta insulin var tredje timma under förlossningen, oavsett blodsocker.

KL 08.00                      23 enheter med den vita sprutan, Togeo

Jag är så taggad inför förlossningen! De känns som att springa i mål  på en stor tävling.! Det bästa är att jag har världens bästa partner till att stötta mig. A. är så lugn och stabil så de där löser vi utan problem! Till och med utan profylaxkurs tänker jag. Han kan nog även känna sig ännu coolare om han tar blodsocker och insulin på mig, han har bättre koll än vad han själv tror! Mi amor!

Barnmorskan
Det är viktigt att få vara gravid, de säger hon alltid. Diabetessköterskorna skall ta hand om värdarna, men eftersom jag fick först träffa en diabetessköterska i v.17 så blev det bara blodsockerprat i början. Nu äntligen pratar vi bebissaker, graviditet och allt annat. U är fantastisk och ger mig alltid svar på alla mina konstiga frågor om barn och kroppen under graviditeten nu. Äntligen får man lite svar på sina funderingar. Trots att 1177 finns.

Mammagrupp – Vi träffades på Östra, för att träffa andra mammor som har diabetes. Lite allmänt prat och diskussion. Nu har vi en grupp på facebook där vi kan ge varandra tips och råd. Säg till om du vill vara med!

De blev ett långt inlägg denna gången, men de är så mycket som jag vill dela med mig av! Viktiga punkter men också roliga punkter.