Vi prövade att göra grova Lussekatter, lite mindre socker, och fortfarande lika smarriga som ”vanliga” Lussekatter.
Vi tog detta receptet: Kungsörnens egna recept på Lussekatter och ändrade lite.
Ingredienser
40 st
900 g (ca 15 dl) Kungsörnen Vetemjöl (istället tog vi ½ (7 dl) grovt mjöl)
200 g smör eller margarin
5 dl mjölk
50 g (1 pkt) jäst för söta degar
1 g saffran, 2 paket
1 tsk salt
2 dl strösocker eller vit sirap (Vi tog 1 dl socker och ersatte 1 dl med kvarg)
1 ägg till penslingRussin till garnering
Smakar lika gott och var lika saftiga och jag tycker att blodsockret inte blev lika svängigt när man skulle äta dem.
Jag brukar göra så att min deg jäser 25-30 minuter extra, under första jäsningen. Då blir trådarna i degen mer utdragna och sockret stiger inte lika fort.
Om man både vill vara lite ”nyttig” och få lite bättre koll på sitt blodsocker. För bullar äter vi, lika mycket som alla andra! Om inte fler, vi blir ju låga i sockret också och kanske måste ta en extra! Otur!… 😉
Lite intressant fakta om jäsning;
Under jäsningsprocessen bildas bubblor av kolsyra som gör degen luftig och porös. Trådarna fungerar som väggar som gör att luftbubblorna som bildas under jäsningen stannar kvar i degen och gör brödet luftigt. Vetemjöl är det mjöl som innehåller mest gluten och halva mängden mjöl i en deg bör bestå av det för att degen ska jäsa bra och brödet bli poröst. Även en lång jästid bildar starka glutentrådar.
Att baka bröd är ett sätt att behandla spannmålskornets stärkelse och protein så att speciellt stärkelsen blir mer lättillgänglig för matsmältningsenzymerna i kroppen. Detta kräver att mjölet hettas upp med vätska.
När man bakar bröd får man dessutom, genom jäsningen, igång en uppluckring och arombildning innan stärkelsen hettas upp. Processen fulländas sedan under avbakningen. Vid jäsningen förbrukar jästen socker och producerar koldioxid och alkohol i degen. En del av stärkelsen i mjölet omvandlas vid degberedningen av mjölets enzymer till maltsocker. Man behöver alltså inte tillsätta socker i degen för att få den att jäsa. Den
Tillväxten styrs i huvudsak av tre faktorer: näringstillförsel, syre och temperatur. De näringsämnen som tillförs under den biotekniska processen är kolhydrater, kväve, fosfor, magnesium och vitaminer. Genom att sänka temperaturen sänker man också jästcellernas aktivitet. Det är därför som den färdiga, färska jästen förvaras i kyla.
https://www.jastbolaget.se/vad-ar-jast/
Vissa livsmedel, framförallt mjölkprodukter och jäsning avviker dock från detta samband och kännetecknas av höga insulinsvar och låga blodsockersvar. Denna obalans mellan blodsocker och insulin är inte relaterad till laktos i mjölk. En tänkbar mekanism bakom mjölkprodukters insulinstimulerande effekt är via proteinfraktionen och det är känt att vissa livsmedelsproteiner stimulerar insulinfrisättning efter måltid. Det är oklart vilken betydelse protein-stimulerad hyperinsulinemi har på metabola riskfaktorer.
https://www.diabetesportalen.lu.se/forskning/avhandlingar/2006/insulineffekter-av-mjolk-och-andra-matproteiner
Diabetes är en kamp - Våga utmana den 