Månad: juli 2018

Följ min blogg via Bloglovin

Follow my blog with Bloglovin

Eftersom jag var Au-pair i USA och extremt pratglad fick jag många vänner ifrån Sydamerika. De som jag ville hälsa på skickade jag ett mail till och frågade om jag kunde bo hos dem.

Jag reste efter vart mina vänner bodde.

Inför: Jag fick hämta ut medicin för 1 år, ifall jag blev borta så länge.
Jag bad också min läkare att skriva intyg på engelska och spanska som jag kunde ha med mig, om varför jag får ha så mycket insulin i handbagaget.

Men om jag skulle bli rånad på allt var de inte lika lätt att få tag på en läkare som kan skriva ut insulin i Sydamerika som de är i USA. Så min läkare skrev även ett intyg att min bror får föra in en större mängd insulin till mig ifall jag skulle bli av med insulinet.
Min bror skulle möta mig i Argentina i 4 veckor, så de var ungefär efter 1/3 av resan.

Resplanen: 87 nätter
Kuba – 16 nätter över hela ön
Brasilien – Sao Paulo – 7 nätter
Brasilien – Recife – 7 nätter
Argentina – Buenos Aires – 4 nätter
Argentina – Mar del Plata – 8 nätter
Argentina – La pampa/Tandil – 5 nätter
Argentina – Ushuaia – 4 nätter
Argentina – Buenos Aires – 1 natt
Argentina – Iguazúfallen – 3 nätter
Argentina – Buenos Aires – 1 natt
Chile – Santiago – 7 nätter
Chile – Valparaíso/Viña del Mar – 3 nätter
Peru – Lima – 1 natt
Peru – Cusco/Vandra Inkaleden till machu picchu  – 7 nätter
Peru – Amazonas djungel – 7 nätter
USA – San Francisco – 6 nätter

Verkligheten blev

Resplanen: 88 nätter varav 35 nätter på hostel, resten hos vänner eller i tält
Costa Rica – för jag missade flyget till Kuba, blev kvar i 4 nätter
Kuba – 16 nätter över hela ön
Brasilien – Sao Paulo – 10 nätter
Brasilien – Recife – 4 nätter
Argentina – Buenos Aires – 4 nätter
Argentina – Mar del Plata – 14 nätter
Argentina – La Sierra – 1 natt
Argentina – Ushuaia – 4 nätter
Argentina – Buenos Aires – 1 natt
Argentina – Iguazúfallen – 3 nätter
Argentina – Buenos Aires – 1 natt
Chile – Santiago – 7 nätter
Chile – Valparaíso/Viña del Mar – 3 nätter
Peru – Lima – 1 natt
Peru – Cusco/Vandra Inkaleden till machu picchu  – 9 nätter
USA – San Francisco – 8 nätter

Costa Rica, är hade jag en privat livvakt om jag skulle lämna hotellet. Så jag hyrde en taxichaufför i stället som körde runt mig i 3 dagar. Jag såg aktiva vulkaner, åkte linbana över regnskogen, såg ormbunks odlingar, kaffe plantage och sengångare. Jag åt även lunch med hans familj och var med och hämtade barnen i skolan. Ett kort men roligt äventyr.

Kuba reste jag runt med bus och såg allt man kan önska sig, dansade salsa på nätterna och solade på dagen. Njöt av de karibiska livet med en rom i handen dagligen. (Rom är inte de enklaste att hantera med blodsockret och insulinet), men man lär sig när man vet vad som är viktigt i livet. 😉

Jag besökte: Pinar del Río, Havanna, Trinidad, Grisbukten, Cienfuegos (Teatro Terry), Santa Clara (Che Guevaras heliga lats), Matanzas, Cárdenas, Varadero.

Brasilien, jag blev kvar lite längre i Sao Palo för där var de massa studentfester hos min vän Bruna. Tror vi somnade kl 10.00 varje dag och gick upp kl 16.00 för att börja en ny festlig dag. Jag såg inte riktigt Sao Paulo i dagsljuset. Men jag åt deras Rodizio, massa olika kött på svärd som serveras av en Passadores.
I Recife så dök jag en hel del och njöt a sol och värme.

Argentina, när min bror skulle resa till mig och vi skulle mötas på flygplatsen i Buenos Aires så hade jag inte blivit av med något där och då, så min bror behövde inte ta med sig allt insulin han fått av mig.

Vi möts på flygplatsen och åker till vårt hostel. Vi checkar in, men skall gå och ta ut pengar för att betala hostelet och sedan äta. Vi lämnar allt utan värde saker, så vi tar med oss pass, pengar, kort och allt mitt insulin ut när vi skall äta. Jag fick en magkänsla när vi står i utgången av hostelet att jag borde lämna allt insulin på hostelet. Så jag springer upp på rummet och lämnar de på sängen innan vi går.

Jag säger till min bror att håll ögonen på din väska hela tiden, bind fast den när du äter på restauranger och kaféer, mina brasilianska vänner lärde mig, släpp aldrig blicken ifrån din väska.

Vi går och äter på en restaurang, träffar 3 schweiziska tjejer som ger oss massa tips om vad vi skall göra. Jag skall bara ta upp en penna för att anteckna. Min väska är borta! Servitrisen säger att de var en man i 45 års åldern inne i max 3 minuter som måste ha tagit den. Min reaktion är bara att springa efter, jag springer ut och jagar, vem vet vem? Men letar efter min väska…. Ingen resultat. Så resten av kvällen sitter vi på polisstationen och anmäler en rån. På sjukt dålig spanska, men de schweiziska tjejerna hjälpte oss med polisrapporten.

Min magkänsla gjorde att allt mitt insulin var kvar på hostelet.
Men utan pass, kreditkort och legitimation. Fick vi spendera 3 dagar på Ambassaden i Buenos Aires. Så vi såg inte så mycket av staden.

Här var fösta utmaningen på denna resan!

Jag hade bestämt mig för att göra min livs stora resa. Jag skulle backpacka i Sydamerika själv. Men innan jag åkte själv så prövade jag lite att backpacka själv så jag började med Polen. Där hade jag en kompis, M som pluggade till läkare som jag kunde bo hos och samtidigt åka runt och se en del av Polen.

Jag började i Warszawa 2 nätter, jag hade med böcker om alla länder i Sydamerika så jag kunde läsa på om vart jag ville åka. Jag läste, drack vin och åt god mat på lokala pubar. Sedan tog jag tåget till Bialystok, där var jag i 2 nätter. Där bodde jag hos M. Jag hade en liten men lagom ryggsäck, jag hade en traditionell magväska med de viktigaste till diabetesen i, men en dubbeluppsättning i den stora ryggsäcken ifall jag skulle bli rånad.

I min magväska och i min ryggsäck hade jag som ett litet kylskåp. Super smidiga. Eftersom jag hela tiden var på resande fot.

Allt funkade bra så nu kände jag att jag var redo för mitt stora äventyr – Syd

Nästa destination blev Skiathos, Grekland.

Jag sökte en personalchefs position, men fick Destinations Manager med 5 guider under mig. Min tanke var att detta kan bli en stor utmaning, men väldigt lärorikt så jag tackade ja.

Innan vi skulle resa hem ifrån Egypten så fick vi informationen om att en vulkan har brutit ut på Island. Vi skulle informera alla gästerna om att allt är i sin ordning och vi återkommer med mer information. Vi var 6 guider som flög iväg på de första flyget som gick till Köpenhamn. Vi var dessutom det sista flyget som fick landa i Köpenhamn och Europa, sedan stängdes alla ankomster och depaturs.
Våra gäster som vi kört med bussen till flygplatsen i Hurghada, fick en hel annan resa hem. De landade på Kreta, båt över till Italien och sedan flyga eller buss hem till Scandinavium.

Inom resebranschen kan allt hända. Men detta betydde också att när jag kom hem så hade jag bara 5 dagar hemma att packa om och hämta ny medicin på apoteket till diabetesen.

Men mina flyg till Skiathos blev inställt X antal gånger pga av vulkanen, efter mycket om och men planerades de bussresor med alla guider ifrån Scandinavium ned till Europa. Vi var tvungna att komma på plats.
Men efter 14 dagar så fick jag ett flyg som gick ned till Skiathos och jag kom på plats. I början på april. Kallt och regnigt.

Jag kom till ett kontor som skulle startas upp, piffas till och göras i ordning. Första guiderna kom sista veckan i april. Då kom 4 av 5 guider på plats. Vi startade upp destinationen, gick igenom alla hotell, ordnade scheman för hotellservice, åkte på alla utflykter för att se vad vi skall ha för utbud på plats, och helt enkelt vara redo för första flyget som anlände.

Första ankomsten, vi hade haft ett fruktansvärt regnoväder som gjort att restauranger på ”storgatan” i stan hade förlorat bord och stolar som åkt ned i hamnen, även scootrar och bilar hade åkt med i regnet. De var ca 50 cm vatten i stan.

Självklart hade vi även en mur som rasade rätt ned i en pool på ett hotell så att de blev som en enorm våg in i hotellet och hotellet måste renoveras. Natten innan första ankomsten. Alla gäster fick ersättningshotell, men bra start på destinationen.

Detta var en av mina bästa säsonger, men en av mina tyngsta destinationer. Att styra en hel destination och dessutom när guider inte alltid heller är tillfredsställda, de är inte bara gäster som är missnöjda. Så blev detta kanske lite för stort, hade behövt en personalchef också på plats. Tyvärr hade man inte den tiden man önskade till guiderna.

Men långa dagar och nätter, ingen vila ingen ro så valde jag efter denna destinationen att ta en paus. Dels att mitt blodsocker och mitt Hba1C hade höjt ifrån 6,2 till 7,4 pga stress, dålig sömn, dåliga dryckes och matvanor.

Ett svårt liv att kombinera med ständiga blodsocker, sprutor, för varmt för insulinet. Även då de kändes tungt ibland, så bet man ihop! Jag körde destinationen ut.

Jag kom hem med sista flyget ifrån Skiathos i mitten på september. Jag fick vila hemma och försöka att få kontroll på mitt blodsocker och skaffade bättre matvanor.

Nu var de andra äventyr som väntade.