Tips ifrån Libroklubben

Det är ett tips ifrån mig att vara med i Libroklubben, de ger god råd och även en gratisbox med lite gott och blandat inför bebisens ankomst.

Smärtlindring under förlossning
Vill du föda med naturlig smärtlindring som massage, akupunktur och sterila kvaddlar så långt det går? Eller vet du redan nu att du kan tänka dig maximal smärtlindring med exempelvis epidural? Låt det inte gå prestige i att föda barn utan någon smärtlindring alls. Be om den hjälp du önskar eller behöver.

En kvinna som känner sig väl förberedd och är övertygad om sin förmåga att föda har lättare att hantera värkarbetet och förlossningssmärtan. Därför kan det vara bra att läsa på om olika typer av smärtlindring på förhand, så att du vet om vilka möjligheter som finns när tiden är inne.

Nedan hittar du en kort beskrivning av de vanligaste formerna av smärtlindring. Prata med barnmorskan om du vill ha mer information om deras för- och nackdelar.

Naturlig och medicinfri smärtlindring
• Massage. Det brukar vara skönt att få massage framförallt i den nedersta delen av ryggen under värkarna. Här kan din partner göra nytta! Massage kan få dig att slappna av och kan användas under hela förlossningen.

• Endorfiner. Kroppen producerar och utsöndrar själv ämnen som är smärtstillande. De frigörs när vi utsätts för stora påfrestningar eller skadar oss. Endorfiner kallas också för kroppens eget morfin och har ungefär samma effekt. Dessutom dämpar hormonet stress och ökar känslan av välbefinnande. Effekten blir störst om du är upprätt och rör på dig under förlossningen.

• TENS, transkutan elektrisk nervstimulering. Den här lilla maskinen genererar lätta vibrationer, som stimulerar nerverna i ryggen via fyra elektroder. Den kan ta bort smärttopparna och mildra värkarnas intensitet.

• Värme. En varm vetekudde eller en varmvattensflaska kan lindra mycket under det tidiga öppningsskedet.

• Sterila kvaddlar, injektioner för att få igång kroppens endorfiner.
Med hjälp av en spruta och en tunn nål sprutas en liten mängd sterilt vatten in i underhudsfettet. Vanligtvis ges fyra till fem små stick kring det område där det gör mest ont, oftast vid ryggslutet eller ner mot ljumskarna. På så sätt kan man aktivera frisättning av endorfiner, det kroppsegna morfinet. Dessutom avleds smärtan från värkarna något. Effekten sitter i upp till en och en halv timme och kan göras om vid behov. Metoden medför inga negativa konsekvenser för förlossningsförloppet eller barnet.

• Varmt vatten. Att flyta nästan tyngdlös i varmt vatten lindrar smärtan och kan få kroppen att slappna av. Du kan också stå eller sitta och strila varmt vatten i dusch eller badkar.

• Akupunktur. Studier visar att kvinnor som använder akupunktur är mindre benägna att be om ryggbedövning, epidural och känner sig mer avslappnade. Akupunktur har inga biverkningar och påverkar inte barnet.

Funderar ni på att föda barnet hemma? Här kan ni läsa om hemförlossning.

Medicinsk smärtlindring

• Lustgas. Styrs av kvinnan som andas in genom ett munstycke i början av varje värk. Lustgasen verkar smärtstillande, avslappnande och du får en tillfällig berusningskänsla. Det är en kemisk förening mellan syre och kväve och koncentrationen anpassas efter kvinnans behov. Gasen påverkar inte barnet och lämnar kroppen lika snabbt som den kommer in.

• Morfinpreparat. Ges som tablett eller via injektion i huden för att uppnå långsam lindring eller i en ven för snabbare lindring. Det tar bort smärttopparna när värkarna pågår och kan hjälpa kvinnan att slappna av under förlossningen. Det verksamma ämnet passerar emellertid moderkakan och läkare avråder från att ge det inom en timme före förlossningen, eftersom det kan göra barnet sömnigt och ur stånd att få igång en regelbunden andning. Ibland ges detta då kvinnan har mycket förvärkar och behöver sova en stund för att samla krafter.

• Epidural. Den här injektionen bedövningsmedel ges i ryggens nedersta del och är i dag en vanlig smärtlindringsform. En epiduralblockad kan avlägsna smärtan så att du blir näst intill smärtfri under värkarna. Effekten klingar vanligtvis av efter några timmar i samband med att intensiteten i värkarna ökar. Bedövningsmedlet passerar inte moderkakan och påverkar därför inte barnet direkt. Vid epiduralbedövning har man kontinuerlig CTG-registrering för att hela tiden se att barnet mår bra.

• Spinalbedövning. Det här är också en ryggbedövning, men innebär att den ges med en spruta som en engångsinjektion. Den används ofta vid kejsarsnitt eller när man bedömer att förlossningen inte kommer ta så lång tid, till exempel hos en omföderska. Spinalbedövningen är mer total och bedövar från bröstet och ända ner till låren. Vid spinalbedövning har man kontinuerlig CTG-registrering för att hela tiden se att barnet mår bra.

• PDB/pudendusblockad, bäckenbottenbedövning. Den här bedövningen används i allt mindre utsträckning. Den ges genom att man sprutar in bedövningsvätska högt upp i slidväggen på båda sidor. Nerverna i hela området bedövas så att smärtan känns mindre när barnet krystas ut. Nackdelen är att bedövningen kan förlänga krystskedet därför att du inte känner exakt hur du ska göra. Men man använder med fördel också bäckenbottenbedövning när barnmorskan ska sy lite större bristningar i slidan och mellangården.

• Narkos. Full narkos innebär att du sover. Narkos används vid riktigt akuta kejsarsnitt när man inte hinner lägga en ryggbedövning. Den är vanlig om man snabbt måste lösa en moderkaka som inte vill lossna av sig själv. Det kan också förekomma i samband med en större blödning som snabbt måste stoppas.

Förlossningens tre faser
Efter de ofta långdragna värkarna då livmodermunnen vidgar sig kommer krystvärkarna,
som resulterar i det lilla barnets födsel. Den tredje fasen avslutar förlossningen genom att moderkakan krystas ut.

Alla blivande föräldrar vill gärna veta ungefär hur lång tid förlossningen kan förväntas ta. Svaret är att det kan variera väldigt mycket och är omöjligt att veta i förväg. Varje förlossning är individuell och unik.
Är du förstföderska brukar det i regel ta lite längre tid.
Det bästa du kan göra för kroppen under timmarna av sammandragningar och värkar är att inte spänna dig, utan försöka slappna av så mycket du kan. Du kan till exempel ta ett varmt bad, få massage eller akupunktur. Det är bra om du redan på förhand gjort dig beredd på hur du kan försöka att hantera förlossningssmärtorna. Längre fram kan du behöva medicinsk smärtlindring av något slag. Prova dig också gärna fram med olika förlossningsställningar.

1. Livmodermunnens utvidgning och öppningsskedet
Förmodligen är du både nervös och förväntansfull när de första värkarna sätter in – nio månaders väntan börjar gå mot sitt slut.
I början är värkarna svaga och oregelbundna. De kanske börjar med en gång i timmen och varar i cirka en minut. För förstföderskor brukar den här fasen – merparten av förlossningstiden – ta nio till femton timmar. För omföderskor går det som regel fortare.
Gradvis blir värkarna allt kraftigare och kommer tätare och tätare. Musklerna i livmodern arbetar med full kraft medan livmoderhalsen vidgar sig. De första fem centimetrarna brukar vara de som tar längst tid. Ledbanden som håller samman dina bäckenbottenben sträcks ut och stramar.
Under senare delen av denna fas fortsätter livmodermunnen att öppna sig och livmodertappen utplånas så småningom. Om fostervattnet inte redan har gått så händer det troligen nu, eller relativt snart.
Vid kulmen av den här fasen kommer värkarna varannan minut och varar cirka en och en halv minut. Arbeta med att försöka slappna av och hålla modet uppe i pauserna. Använd dig av de tekniker du lärt dig om du gått kurs eller läst om profylax.

2. Krystvärkar och utdrivningsskede
När livmodermunnen har utvidgat sig cirka 10 centimeter inleds nästa fas – det är dags att börja krysta när värkarna kommer (om barnet kommit tillräckligt långt ner i förlossningskanalen). Det här steget tar vanligtvis mellan två och tre timmar, men det är ytterst individuellt.
Under den första fasen har barnet rört sig nedåt i förlossningskanalen. När barnets huvud nu trycker mot bäckenbotten stimuleras värkarbetet ytterligare. Och när barnets huvud når bäckenbotten och trycker mot ändtarmen känner du ett starkt behov av att krysta.
Det känns som ett kraftigt tryck bakåt, som om du verkligen behöver bajsa.
Hur länge den andra fasen varar beror på många faktorer, till exempel hur mycket kraft och ork du har och hur avslappnad du är. Barnmorskan stöttar dig, och ber dig trycka på lite extra när det börjar bli dags för barnets huvud att komma ut. En eller två värkar senare passerar resten av kroppen ut. Den här fasen slutar med ett mirakel – ditt barn föds och ni ses äntligen för första gången.
I samma ögonblick som barnet har kommit ut försvinner nästan all smärta. Det blir de flesta mödrar både lättade och förvånade över.
Sedan inleds den tredje och sista fasen.

3. Efterbördsskedet
En stund efter att barnet har kommit ut är det dags för moderkakan att släppa och krystas ut. Det sker genom att livmodern drar sig samman och det känns som om det är ytterligare en värk på väg. Du ombeds förmodligen att hjälpa till att krysta fram moderkakan och hinnorna som omslöt barnet. Men oroa dig inte, det går inte att jämföra med det värkarbete du precis har varit med om.
I samband med det här skedet kommer en blödning, och efteråt känner barnmorskan på din mage för att kontrollera att livmodern drar sig samman ordentligt. Det är viktigt för att du inte ska blöda så mycket.
Barnmorskan undersöker moderkakan för att kontrollera att den har kommit ut i sin helhet. Om det finns rester kvar i livmodern kan de ge upphov till infektioner och blödningar senare.

När förlossningen är över kontrollerar barnmorskan ditt underliv och syr eventuella bristningar. Det görs alltid med någon form av bedövning. Är det en större bristning, sys den av en förlossningsläkare. Därefter får du rena kläder och ni får en lugn stund tillsammans för att njuta av det fantastiska som just skett – ni har blivit en familj!

Förlossningsställningar
Det finns många fördelar med att föda i upprätt ställning, men det viktigaste är ändå att du växlar mellan olika ställningar för att hjälpa barnet genom förlossningskanalen.

Under det första stadiet av förlossningsprocessen kan värkarna vara väldigt smärtsamma. Du kommer att försöka pröva dig fram för att hitta den mest bekväma ställningen och säkert behöva byta ställning ofta.
Upprätta positioner är särskilt bra, eftersom tyngdkraften hjälper barnet att lirka sig nedåt genom den trånga och lite böjda förlossningskanalen. Även dina egna rörelser, att du rör dig eller byter position ofta, är en god hjälp för den här processen.

Bra alternativ att växla emellan
• Att gå, stå eller luta sig mot en person, vägg, stol.
• Att stå på alla fyra, sitta upp eller ligga på sidan eller framstupa mot en sittsäck, upprätt säng eller stol.
• Att sätta händerna på höfterna, böja sig lätt framåt och gunga fram och tillbaka under värkarna.
• Att sitta eller ligga mellan värkarna – vila och slappna av när tillfälle ges.
• Att bada eller duscha under värkarbetet. På många förlossningsavdelningar finns möjlighet till bad med en behaglig temperatur. Värmen gör att du slappnar av och förlossningen går framåt. Stresshormonerna sjunker och smärtkänsligheten minskar. Läs mer om smärtlindring under värkarna.

Låt tyngdkraften hjälpa dig!
Det finns en rad erkända fördelar med att du försöker att befinna dig i upprätt position under stor del av värkarbetet:
• Livmoderns arbete blir mera effektivt.
• Andningen går lättare, vilket ger bättre syresättning för både dig och barnet i magen.
• Risken för blodtrycksfall och illamående minskar.
• Du får större känsla av att ha kontroll över vad som händer.

Förlossningsposition när det är dags att krysta
I nästa fas, utdrivningsstadiet eller krystningsskedet, ska du välja den förlossningsställning som känns bra för dig (och där barnet också mår bra).
Det är upp till dig om du väljer att föda stående, liggande, sittande på huk, vilande på händer och knän, hängande framstupa över sängen eller sittande upprätt.
Låt barnmorskan guida dig och ge förslag på bra ställningar och pröva dig fram vad som känns naturligt. Man kan behöva byta ställning många gånger.
Det är alltid viktigt att barnmorskan har god uppsikt just i slutskedet när barnets huvud börjar skymta för att bedöma om förlossningen går för fort. Genom en bra kontroll går det att minska risken för bristningar i underlivet.
Om sugklocka behöver användas för att hjälpa till i slutet, kommer barnmorskan att se till att du befinner dig i en ställning som gör det lätt att ta emot barnet.
Låt barnmorskan komma med förslag och vägleda dig ifall din position inte känns riktigt självklar och bra.

Födsel genom kesarsnitt
Ett kejsarsnitt kan antingen vara planerat eller utföras som en akut operation om förlossningen inte riktigt går som planerat. Oavsett orsak är proceduren ofta densamma, och även resultatet. Du får ett ärr i bikinilinjen men sedan ett nyfött knyte i famnen.

Idag föds ungefär var sjätte barn i Sverige genom kejsarsnitt. Knappt hälften av snitten är planerade.
Oftast är den blivande mamman fullt vaken under ingreppet, men i mycket akuta fall sker operationen under narkos.

Varför planerar man ett kejsarsnitt?
Vid en helt normal graviditet är det i allmänhet bäst, både för dig själv och barnet, att föda vaginalt. Bland annat löper du själv högre risk för att råka ut för infektion eller en större blödning efter ett kejsarsnitt. Barn som föds med kejsarsnitt kan ibland få problem med andningen, och behöva ligga i kuvös eller få extra syrgas under någon tid.

Det finns flera olika skäl till ett planerat kejsarsnitt

  • Barnet ligger i så kallad sätesbjudning, med stjärten nedåt.
  • Barnet är mycket stort.
  • Tvillingar eller trillingar och en komplicerad graviditet.
  • Moderkakan blockerar modermunnen så att barnet har svårt att komma ut den vanliga vägen.
  • Havandeskapsförgiftning.
  • Alltför smalt bäcken.
  •  Tidigare skador eller operation i underlivet.
  • Tidigare förlossning med kejsarsnitt.
  • Stark förlossningsrädsla.Det görs många kejsarsnitt varje dag. Även om vissa komplikationer är något vanligare än efter vanlig förlossning så brukar det gå bra för flertalet snittade mammor och deras barn.

Kejsarsnitt görs oftast med ryggbedövning

Ett akut kejsarsnitt görs om det händer något under förlossningen som gör att barnet måste tas ut så snabbt som möjligt. Det kan till exempel handla om att barnets huvud inte har fixerats rätt i bäckenet. En annan orsak kan vara syrebrist hos barnet.

I de flesta fall utförs ett kejsarsnitt – även om det är akut sådant – med regional bedövning i form av en ryggbedövning. Den bedövar dig från bröstet och ner till låren, så att du kan förbli vid medvetande under operationen och ha möjlighet att få hålla ditt barn så snart du har fött.
Om man tvingas göra ett akut kejsarsnitt väldigt snabbt, eftersom situationen bedöms vara ännu mer akut, blir du istället sövd – vilket innebär att du sover när ditt barn kommer till världen.

Vad händer före ingreppet?

Ett kejsarsnitt är en operation och genomförs därför i en operationssal. Din mage ska vara tom före ingreppet. Dropp sätts in via en slang i ett blodkärl. Man rakar bort eventuellt hår vid bikinilinjen. En kateter, som är en liten plastslang, förs in i din urinblåsa. Du får ta på dig speciella operationskläder.

Du är vaken under operationen

Ryggbedövningen ges av en narkosläkare. Den bedövar dig från bröstkorgen till låren. Det innebär att du är vid fullt medvetande under operationen. Du slipper dock se själva ingreppet eftersom man sätter upp ett skynke mellan ditt ansikte och magen.
Så snart bedövningen har verkat ordentligt påbörjas operationen. Oftast lägger läkaren ett horisontellt så kallat ”bikinisnitt”. Sedan tar det bara några minuter innan barnet är ute.

Ditt barn är fött!

Barnet lyfts upp ur livmodern – själva födseln är klar! Mår barnet bra får du direkt, förutsatt att du är vaken, chansen att hålla det och hälsa det välkommet till världen.
Medan barnet ligger vid ditt bröst syr kirurgen igen operationssåret.

Efter kejsarsnittet

Katetern tas ofta ut senare samma dag. Barnmorskan hjälper dig att gå på toaletten och kissa – det är viktigt att den funktionen säkert kommer igång efter att du varit bedövad. Eftersom operationsområdet ömmar får du alltid smärtstillande medicin efteråt.

Det är viktigt att du så snart som möjligt står upp och rör på dig. Att gå omkring kan i sig bidra till att smärtan minskar, läkningen går snabbare och risken för blodpropp minimeras. Men var försiktig och undvik varje form av lyft.
Normalt blir du utskriven från sjukhuset efter två till fyra dagar, eller när du känner dig redo för det. Tid för hemgång beror delvis på vilket sjukhus du fött ditt barn på och hur förloppet efteråt är. Läs mer om att komma hem efter kejsarsnitt och om de första dagarna hemma med en liten bebis.

Packning förlossningsväskan
Det kan vara bra att ha en väska färdigpackad eller åtminstone en lista över vad du vill ha med till förlossningen. När det väl är dags kan det gå undan!

Vad som kan finnas i väskan:
  • Din förlossningsplan/ditt förlossningsbrev om du har förberett det.
  • Bekväma kläder.
  • Necessär med toalettsaker, hårsnodd om du har långt hår.
  • Mobilen, kamera, och/eller videokamera (och laddare) ifall du vill dokumentera allt som händer under och efter förlossningen. Det blir minnen för livet!
  • Musik som du/ni kan lyssna på under förlossningen för att slappna av eller fokusera.
  • Någon bok eller tidning. Det är ganska vanligt att förlossningen tar tid så lite annat att tänka på kan vara en god idé.
  • Något att äta och dricka. Du får självklart både mat och dricka på förlossningen, men det kan vara gott att ha med sådant som du själv gillar.
  • Pengar om din partner vill köpa kaffe eller något annat under tiden på sjukhuset.
Till det nyfödda barnet:
  • Kläder, till exempel byxor, body, strumpor och mössa i mjukt och tvättat material
  • Någon varm filt om det är kallt ute när det är dags att åka hem.

Kom ihåg att skaffa en bilbarnstol innan det är dags att åka hem med din lilla bebis. Vissa taxibilar kan erbjuda barnstolar, men då för större barn från cirka fem månaders ålder.

fcf36367-ea2e-4140-93ae-86a62ba4baae

 

Att vara gravid med diabetes v. 29-34

Hba1c under v.20-40 skall vara under 40, mitt är i vecka 28, 38, men i vecka 33 är de 44. Men fortfarande godkänt och bra.

Träning
Ja, detta med träning, jag tänker hela tiden, rumpa, armar rygg kan man träna, men de finns liksom ingen energi över till träning. Får jag minst 30 min över, då lägger jag mig gärna på soffan och vilar eller ser på Vänner. Inget avancerat.
Jag promenerar minst 30 min varje dag, gärna mer pga foglossningen. De känns bättre i fogarna om jag rör på mig, men kan inte säga att de är någon Power Walk direkt.
Jag låste mitt gymkort 17 dec-15 augusti 2019. Tror inte att jag kommer att nyttja detta på ett tag nu. Jag kommer verken ha tid eller ork. Vi får se vad jag gör med mitt Göteborgsvarvet startnummer……. Antagligen inte starta i alla fall….

Vecka 30 Var de sista magplasket – vi gjorde en facebook grupp där vi kan ge tips till varandra och en bild på när bebis är född. Magplasket var de bästa man kunde göra. Rekommenderar verkligen detta. Bra träning, hade alltid träningsvärk efter, bra avslappningsövningar och extremt bra information inför förlossningen. Man var alltid väldigt taggad när man gick där ifrån till att förlösa. Det känns så naturligt. En riktigt bra barnmorska var det som höll i vårt pass.

Vecka 28 Kroppsmålning – Istället för att ta en traditionell bild i en studio med magen, så fick jag kontakt med @lindagartman som kroppsmålar.  Vi tänkte direkt att de är så mer vi än en tramsig bild i en studio. L. målade min mage helt efter vad vi kom på när vi satt där. De tar minst 4 h att måla, så att man har snax och kaffe nära till hands är ett tips. Slutresultatet blev en björk, för att jag är ifrån Björkö, bebisen blev en apa för vi har djungeltema i rummet och A. är ifrån Buenos Aires, så bilden blev Björkö möter Apa i Buenos Aires. Så himla snyggt. Så mysigt också, tror bebisen gillar att bli målad, den sparkade när hon målade med penseln.

Vecka 28 Foglossning – har fått foglossning. Om ja tyckte jag var långsam förut, nu är jag väldigt långsam. Kommer ingenstans. Minsta lilla sidorörelse gör fruktansvärt ont. Att sätta sig i en bil, att ta på sig byxor, skor allt gör så ont. Sitta är väldigt obekvämt, så hade jag bestämt hade man väl legat ned i sängen hela dagen. Jag hoppas att denna foglossningen släpper lite grann. Nu skippar jag mitt kaffe på jobbet för jag orkar inte gå ned för trappan och hämta kaffet.

Vecka 28 Klaga på G5 sensorerna – eftersom mina satt kvar i max 2-3 dagar (de skall sitta i 7 dagar) och det hände med fler än 6 st. Så sa jag till diabetessköterskan, hon sa att jag skulle meddela till Jönköpings depån som ansvarar för medicinerna och få nya,  men det var inte deras ansvar sa de så jag blev skickad att klaga till Dexcom direkt om detta, där fick jag ett svar om att tejpa dem, men ingen som tog något ansvar om vems tillverkningsfel de var, att det var dåligt klister. 6 st på 2 veckor använde jag. Diabetessköterskan sa att de är Jönköping som skall ta ansvar, det är de som delar ut dem. De på dexcom föreslog tejp, men vem betalar för tejpen?! Ibland blir man lite less på alla dessa läkemedel, som man måste ha för att överleva, men då också bara bli vidareskickad och ingen tar ansvar om de händer något eller om de är fel på produkten. Känns ganska kasst.

Min egna lösning på problemet är att torka rent med handsprit innan, då fäster klistret bättre.

Vecka 29 Blödde – CTG – Ultraljud – Vi åkte in för jag blödde, inte mycket men de var ändå blod. Jag blev nervös och ringde till Östra som var väldigt tillmötesgående och bad oss åka in. Många olika tester och besök, men efter 5 h så fick vi lite svar. Moderkakan har åkt ned och ligger bara 1,5 cm ifrån öppningen, de vill helst att den ligger 2 cm ifrån öppningen vid en förlossning, så vi får se om de blir planerat kejsarsnitt eller inte. Men de vet vi först v. 34. Då gör vi ett nytt vaginalt ultraljud och hoppas på att den ligger mer ifrån. Han ligger dessutom fortfarande i säte, han har dåligt lokalsinne den lille. Men han rör sig mer och mer för varje dag och varje spark, boxning, hicka är en lycka.

Vecka 31 Åre – vi fick av min arbetsplats att vi alla skulle åka till Åre med partner och med barnen. En fantastisk fin julklapp, men jag var väldigt nervös inför detta. Att flyga i v.31 kändes sådär. Men lästa på både på SAS och Braflygs hemsidor och på 1177. Har man stödstrumpor så är den korta lilla turen ingenting. Så vi packade och var redo för kylan. Åre erbjöd massa snö och som kallast – minus 23 grader. Lite kallt i min mening, men skönt att komma bort. Men när man har fått foglossning så är man lite nervös när man går, när de är så halt på gatorna. Kylan gjorde de inte heller lättare att röra sig, de gjorde att foglossningen kändes ännu mer. Men som tur hade vi bubbelpool och bastu i huset. Så man kunde värma kroppen, då kände man inte av foglossningen lika bra.

Vecka 32 gick jag och A. på spa – vi åkte till Arken Spa och bara mös och njöt. Vi båda bokade in behandlingar. Jag bokade ”Lovely Mama”, ansiktsbehandling, nackmassage, ansiktsmassage,  huvudmassage, fotbehandling. Så underbart, efter gick vi till avslappningsrummet och jag hade somnat och börjat snarka…. Men verkligen en bra behandling för någon som är gravid, jag rekommenderar de verkligen. Dock var de inte superskönt att ligga på rygg så länge, 55 minuter. Jag fick ta en paus och sätta mig upp lite och dricka vatten, mådde lite illa.

Viktkurvan
Jag har inte gått upp något sedan vecka 28, dels för att jag har kräkts en hel del och ändrat min kost. Detta att illamåendet skulle försvinna efter v.12, de som får den lotten är lyckliga. Jag var utan illamående mellan vecka 18-25. Vid vecka 25 så mår jag illa innan middag, under middag och kräks ibland under nätterna. Frukosten är likadan, äter jag inte direkt när jag vaknar är det kört, efter frukost hjälper de om man vilar i 2 h. Då slipper jag kräkas, men de är inte så lätt när man arbetar och gå och vila.
Ifrån vecka 33 är jag sjukskriven till 100 %, det har underlättat både illamåendet, kräkningarna och de är lättare att äta den maten som passar för stunden, man kan ta de som man inte mår illa av just där och då när man är hemma.
Totalt har jag gått upp 15 kg hittills och hållit en bra viktkurva.

Kost
Kosten är väl inte vad jag är van vid. Jag är väldigt noga med min kost, dels för min diabetes och för att jag gillar att äta hälsosam mat. Men just nu får man äta vad jag gillar och inte kräks av. Så de har blivit en del jordgubbskräm, risifrutti, yoggie, frukt, nötter, chips, choklad och frallor. Massa goda grejer, dock är de trist ibland när man har lagat mat i 30-45 minuter, och mår så illa när maten är klar så de blir bara en risifrutti till middag. Men så är det. De är bara 6 veckor kvar, bebisen behöver mat och jag behöver vara nöjd och glad och få energi!
Mina kravings börjar bli choklad, glass och chips, börjar bli lite kock i ansiktet och på rumpan, men de får vi ta tag i sedan. Inget jag bryr mig om nu, nu är det viktigaste att vi har en bebis som mår bra.

När jag äter på nätterna för att jag är låg, är jag mer förbannad än något annat. Jag står verkligen och muttrar. För man är inte hungrig, man är inte sugen, man mår illa och så skall man äta för att man är låg i sockret och man är skit trött. Önskar man hade en liten kortfilm på hur arg man är på natten. Ibland skrattar jag åt mig själv för jag står där som en liten sur gubbe i köket och äter.

img_9109

Baby shower x 2 stycken
Vilka vänner man har, jag har fått två babyshowers. Den första med mitt ena gäng som gjorde en blöjtårta, de trodde jag aldrig i hela mitt liv att jag skulle få. Så fantastiskt och vad jag blev lycklig. Så många roliga lekar och insåg att jag inte läst på särskilt mycket om att faktiskt ha ett barn . Utan mest bara läst på allt om själva förlossningen. Och sedan?! …… De får bli mitt fokus från och med nu…..

Min andra babyshower var toppen, åkte på jul- kranskurs och fick saker jag behöver efter förlossningen, såsom ansiktsmask, ögonbrynsfärg, öronproppar, belgisk choklad, vin och goa grejer. Så underbara vänner man har.

Julmarknader
Jag arbetar inte bara med event, jag har även ett eget företag, Old becomes New. Jag hade planerat in att köra tre julmarknader, men de fick bli två julmarknader orkade inte fler. Mitt engagemang var bra, men inte som det kan vara. De blev mer att jag satt på en stol och gjorde mitt bästa. Shit, de var tungt att köra 100 % arbete + julmarknaderna. Som tur har jag min stora kärlek A. som hjälpte mig att bära runt på alla produkterna. Utan honom hade jag inte orkat, men vilken skillnad man är som person som gravid när de gäller energi nivån.

Vecka 33 gjorde vi vårt tillväxtultraljud TU – efter de så ser man om man skall sätta igång förlossningen tidigare än planerat. Jag har hört mig för lite, om han är 18% över sin kurva blir det två veckor tidigare än planerat, om han är 22% över sin viktkurva så blir det tre veckor tidigare. Sist vi var där i vecka 29 så var han 14 % över. Nu var han +/-0 % över sin kurva, så helt perfekt, så det är 26/2 som gäller fortfarande. Han skall bara vända på sig.

Vecka 34 vattnet gick – vi misstänkte att vattnet gick en morgon när vi vaknade. Jag skulle gissa på att de rann ut 2-3 dl vatten. Så vi ringde in och frågade. De sa att 2-3 dl är ingenting, livmodern skapar den vattennivån på nolltid igen, kommer de 1-2 liter vatten. Då skall vi börja oroa oss och åka in. Men efter att ha pratat med dem kändes de lugnare. Så vi åkte inte in, men på kvällen tyckte jag de kom mer vatten. Jag sprang runt i hela lägenheten och packade BB-väskan och insåg att vi snart skall vi ha en bebis. Men ringde ytterligare en gång in och de sa att de inte var något att oroa sig för, men att vi kunde komma in om vi var oroliga, men vi stannade hemma. Men i detta ögonblicket insåg vi båda att de är nära nu, kanske inte ens 6 veckor kvar.

Så vi fixade de sista i barnrummet, skötbord, sängen, lakan etc. Jag har även börjat skissa på att måla väggen i barnrummet. De blir ett fint djungeltema. Så som vi målade magen, de blir samma stil. Så snart de är klart kommer de en bild!

Blodsockret är så pressat
Min G5 har jag nu bytt till G6. En lite bättre uppdatering. Sjukt bra, den är tunnare, håller i 10 dagar istället för 7 dagar, den behöver inte bli kalibrerad med blodsocker och den sitter mycket bättre. De är en riktigt bra mätare. Men den är inställd på 4,6-7,6 i blodsockernivån. De är väldigt pressat, men de ger också resultat. Jag hinner fånga det höga blodsockret innan de går över 10.0 och hinner fånga de låga innan de går under 4,0.

Så de är en bra mätare, trots alla larmsignaler som man inte alltid är så glad över.

En Vilodag

skärmavbild 2019-01-16 kl. 16.17.33En Vilodag

skärmavbild 2019-01-16 kl. 16.17.55En arbetsdag

skärmavbild 2019-01-16 kl. 16.18.27

Insulindoser
Ny bas, 21 enheter vecka 27-28
Ny bas, 26 enheter vecka 29
Ny bas, 24 enheter vecka 30
Ny bas, 28 enheter vecka 31
Ny bas, 27 enheter vecka 32-34
Men när de var jul och nyår, när man äter mycket mat och ganska fet mat så tog jag även 3 extra enheter Togeo på kvällen för att inte få höjningar på natten.

Måltidsdoserna har ändrats lite grann ifrån 5 enheter / måltid till 6 enheter / måltid.

De har varit svårt med måltidsdoserna, framförallt när man kräkts upp den maten man tog insulin för. Frukost och middags dosen har jag delat upp på två. Men eftersom jag kräks först 3-4 h efter middagen har de också varit en svår utmaning. Från och med nu skall jag testa att sova lite halvsittande för att inte bli illamående så sent på kvällen.

img_8928

Dygnsrytmen – hans dygnsrytm har inte ändrats, så han håller väl samma schema när han kommer ut. Mellan 07.00-11.00 så kör han ett rejs, 15.00-16.00, 18.00-20.00 kör han ett träningspass och mellan 22.00-02.00 då är han som mest aktiv. De är en dygnsrytm jag kan leva med. Vi får se när han kommer ut om den håller i sig.

Barnmorskan och Diabetes sköterskan
Jag tycker att jag har fått en bättre kontakt med min barnmorska nu. Vi pratar mer bebis, och sådant som man skall prata med en barnmorska om. Min diabetessköterska är den som får ta alla tråkiga saker, blodsockret, nya mätare etc, men hon älskar sitt jobb, de märker man. Hon är den bästa, man önskar man kunde behålla henne för all framtid. Vecka 32 har jag fortfarande ingen läkare. Barnmorskan pratar alltid om att jag skall ha en, men har fortfarande inte fått någon. Får se om jag får någon överhuvudtaget.

Arbetet
Jag har arbetat 50% under vecka 28-32, de räckte gott och väl när man mår som man mår. Men från och med vecka 33 är jag sjukskriven 100%. Hittills har jag varit hemma i 7 dagar och jag är redan rastlös. Men jag vilar och får äta rätt, de gör att kräkningarna har redan minskat.

Ett tips! – Jag går ingenstans utan stödstrumpor, de har gjort att jag inte svullnat i mina fötter, dock har jag lånat större skor, men mest för att kunna ha flera strumpor på sig nu när det är kallt ute. Men stödstrumpor is the shit.

Att vara gravid med diabetes v. 25-29

Hba1c under v.20-40 skall vara under 40, mitt är 38.

Vecka 24-27 Maten
Jag har nu äntligen efter 21 år med diabetes lärt mig att räkna kolhydrater ihop med insulinet. Nu känns det roligare att göra nya maträtter som är mer anpassat för mig som är gravid och har diabetes.

Jag trodde att när man v.19 slutade må illa så skulle de hålla i sig, men icke sa nicke. Vecka 26 så började jag må illa igen. Nu ligger bebisen väldigt högt upp på mig och trycker allt uppåt, så de är inte konstigt att man börjar må illa igen, men väldigt tröttsamt. Man står och lagar mat i nästan 30-45 minuter, när man är klar, tagit sin insulindos för att äta. Vill man bara gå och lägga sig! Ingen matlust. Jag var hos dietisten i v.27, samma tips som förra gången, men denna gången gick det in. Nu äter jag kanske inte alltid ”middag” utan de jag känner för.

De kan vara en keso blandning med avokado, tomat, lök. Turkisk yoghurt med bär och nötter. De är så mycket fräschare än mat just nu. Ibland funkar vanlig varm mat, men de är skönt att fyrkantiga jag även har släppt att de inte alltid behöver att vara ”MAT” som skall ätas till middag. Vad är mat egentligen!? Jag äter de som jag är sugen på!

IMG_5018

Vikten – jag har hittills gått upp 12 kg och de senaste 4 veckorna har jag inte gått upp ett gram utan ned 30 gram. Så jag håller en bra viktkurva, trots att jag äter de jag är sugen på. Dock är mina cravings Loka Citron, leverpastej och ketchup. Så mina sötbehov som jag hade innan jag blev gravid har minskat enormt mycket, är mer sugen på Keso än glass, jag äter hellre frukt än choklad. Så de kan väl vara orsakerna till en bra viktökning.

 Vecka 25-29 Magplasket
Detta är något som jag rekommenderar till alla blivande mammor. De är en varm bassäng, ett trevligt gäng. Först kör man 30 minuter vattengympa, helt efter sin kapacitet. Sedan pratar vi om olika ämnen, vi har gått igenom hur man skall andas under förlossning, olika ställningar man kan göra när förvärkarna kommer, massa olika bra tips som är lätta att ta in, sedan kör man 30 minuter avslappning.
Simningen som jag hade planerat att göra har fortfarande inte blivit av, min ork finns inte. Så jag är så nöjd att jag går till Magplasket varje onsdag. De är den träningen jag får. Övriga dagar är jag glad att jag orkar laga mat och ta mig hem ifrån arbetet. Min energinivå är total förändrad. Ibland tycker jag att de är en frustration att man inte orkar göra det man faktiskt vill göra eller planerat att göra, men ibland känns de rätt skönt att bara lägga sig på soffan och pilla naveln, för de gör jag alldeles för sällan! Jag njuter av att inte orka, men det tog lång tid innan jag accepterade att min kropp inte orkade.

Vecka 25 Äventyr
Jag åkte med några vänner till Stockholm, vi skulle bara mysa och umgås. Promenera mycket. Ja, de gick väl så där. Min mage var spänd som en cementkula och jag fick väldigt ont i ljumskarna och ont överallt av att gå, jag och alla andra fick sitta och vila och fika över nästan hela Djurgården, men som tur finns de många fik och parkbänkar där! 😉 Men man inser hur de är att bli gammal. Man kommer inte alls fram lika fort, man blir andfådd, man har inte alls lika stor lust att ta sig till de målet man hade ifrån början, man nöjer sig med att gå hälften. Men vilken skillnad de är.

Vecka 25 Arbetet – trappar ner – sjukskriven 50 %
Jag som har ett väldigt aktivt arbete och som är en trogen arbetare har haft svårt att acceptera att man faktiskt inte kan göra sitt arbete till 100 % längre. Jag skulle i vanliga fall inte erkänna att man är ”svag”, men nu har man verkligen fått erkänna förr sig själv att man inte kan, för det går faktiskt inte att göra allt längre. Man kan inte gå lika fort, man hinner inte göra lika mycket som man i vanliga fall hinner. Planeringen blir lite annorlunda + att man har en slags gravid hjärna, man är lite lost i verkligheten.

Man ser väldigt tydligt på blodsockret om man arbetar eller är hemma. De är lättare att äta de man har lust med, man har lättare att röra på sig när man vill. Blodsockret är som natt och dag när man har genomföranden eller arbetar hemifrån. Så nu har jag gått med på att vara sjukskriven 50% tills jul. De var något som tog emot. Förslaget ifrån diabetessköterskan var 50 % v.25 sedan 100 % tills bebis kommer, v26-40. Men de vet jag att jag inte kan klara av mentalt. Jag måste få arbeta lite grann, så mycket som jag kan och orkar. Så 50 % tills jul blev en fair deal tyckte jag. Så ser vi efter jul.

Dels är jag sjukskriven för att man är gravid med diabetes, men också för att man är helt orörlig, bebisen ligger så högt upp och trycker på revbenen, så att ligga ned 24/7 hade varit det bästa för revbenens skull, men inte för diabetesen och barnet. Så jag har kompromissat lite med mig själv. Stress påverkar också blodsockret, ännu mer nu när man är gravid, jag tycker dock att jag har stressat ner ordentligt sedan jag blev gravid, men jag ser på den där jäkla blodsockermätaren om jag stressar, larmet går direkt.

Svårt att släppa arbetet, dels älskar jag mitt arbete, de jag gör, men svårt att erkänna att man är  ”svag” att man faktiskt inte kan och orkar arbeta så hårt har varit en extremt svår utmaning för mig.

En arbetsdag 

Skärmavbild 2018-11-27 kl. 09.09.38

Skärmavbild 2018-12-04 kl. 14.35.52

En ledig dag

Skärmavbild 2018-11-27 kl. 09.09.06

Skärmavbild 2018-12-04 kl. 14.36.51Vecka 26 Min mage växer väldigt högt upp och den är helt stenhård, min barnmorska tog in en till som fick mäta och känna och klämma. Jag fick frågan om jag var vältränad innan, ja sa jag. De som ligger där och trycker är ett sexpack muskler säger de. Lite nöjd blev man. 🙂 För när vi gjorde ett extra ultraljud så är det inget där, ingen tvilling, ingen cysta, ingen muskelknuta, lite extra fostervatten och muskler kom vi fram till då.

Vecka 26 var jag med i en 2 sidig artikel, som ni kunde läsa om i förra inlägget. Jag har fått massa mail och positiv feedback på detta. Så kul! Tack för alla som läser!

Vecka 28 hade vi vårt första tillväxtultraljud. Han är 10 % över så han är lagom stor. Nu har spänningarna släppt på magen och den börjar sjunka lite tycker jag. Eller så hoppas jag på att den sjunker. Men denna barnmorskan säger att de är bebisen vi känner och inte ett sexpack muskler. Nu när spänningarna släppt över magen så känner man tydligt att de är en bebis där. Men de kanske var ett sexpack vecka 26……eller?.. 😉

Vi blev också skickade till ett CTG för jag tyckte inte att han sparkar lika mycket som förut, jag kände aktivitet, men inte sparkar. Så jag blev väldigt orolig i 2 dagar. När vi skall göra denna undersökningen skall jag ligga på ett sätt som jag ansåg lite obekvämt, men man skall höra hjärtljudet på bebisen så jag fick ligga så helt enkelt. Helt plötsligt ifrån ingenstans känner jag att jag kommer att spy, jag blir kallsvettig, yr, blek och fattar ingenting. Jag ber A trycka på hjälpknappen och säger att jag mår konstigt, ber honom kolla mitt blodsocker, trots att de inte kändes som om de var något fel på det, G5 visade 4,7. Så de var de inte.
Jag försvann lite, men de är en läkare inne i rummet som ber mig lägga mig på sidan. Jag var helt borta. När jag kom tillbaka bara efter någon minut så förklarade hon att bebisen hade lagt sig på min aorta, så jag fick inget syre till verken hjärnan eller hjärtat. Så de var inte konstigt att jag kände så. Men en väldigt obehaglig upplevelse. Nu är även A redo för om de händer igen. Vi vet vad det är.

Efter lite dram där och att jag kände lite aktivitet i magen så fick vi en bra rapport på att bebisen mår bra. Han har lagt sina fötter mot där livmodern är fäst, så jag känner inte sparkar lika tydligt då.

Självklart, när jag kom hem den eftermiddagen och lade mig på soffan så flyttade han runt och började sparka igen för fulla muggar. Så orolig jag hade varit i 2 dagar och så hade han bara flyttat på sig lite grann, men samtidigt som de var skönt att göra ett CTG och veta att han mår bra.

Vecka 27 köpte vi barnvagn, nu har vi en Kronan Cross Country vagn. Här skall de ut och promeneras på landet och i skogen!

d1380dd3-5f57-4460-ac49-5faf218902c4

Vecka 27 Pall till sängen, jag har ångrat ganska mycket att vi köpte en ny säng för ett tag sedan. Den är så hög. Jag har svårt att komma i den och ur den. Men så har man en underbar partner som har gjort en super bra lösning. Nu har jag en pall så att de är lätt att gå och kissa 6 ggr/ natt. Man är inte lika smidig som vanligt, men vad fint det blev! Bra gjort!

Vecka 25-27 Renoverat nytt golv och målat om i barnrummet. Nu blir det fint. Nu har jag en målbild över att jag skall måla väggen med djungeltema i barnrummet. Vi får väl se när detta kommer igång, under jul kanske?

Blodsockret
Känner inte alls av när jag blir låg och hög längre. Eller så förlitar jag mig helt på min blodsockermätare. Den gör i och för sig att jag verken blir låg eller hög så ofta längre, jag ligger väldigt jämt och bra nu, beroende på kylan och värmen ute och på vad jag gör på dagen. Om man sitter still eller inte. Även om jag hatar att bli väckt av de jävla larmet på G5 så är de väldigt bra! Jag har sjukt bra värden och mår bra!
Sedan vecka 28 har jag märkt att jag behöver mer insulin till mina måltider.
Ifrån 5-6 enheter / större måltider frukost, lunch och middag har jag ökat till
8 enheter/måltid, men kommer nog inom kort få höja dem mer. Känner att insulinet inte räcker till.
Men kan de vara för att jag sänkte min Togeo ifrån 25 till 21. Eller är de så mycket hormoner som kommer nu så de håller mig högt i sockret.?. Jag ändrar till 24 enheter vecka 29 nu så får vi se om de blir något bättre.

Inför förlossningen
Jag stämde även av lite med diabetessköterskan om hur man gör med insulin och blodsockret under en förlossning, för den kan ta sin tid. Hon sa att se alltid till att ha enkla saker att äta som ger energi, i värsta fall får man dropp. Men packa en god matsäck inför förlossningen. Man skall ta blodsocker och insulin själv, eller låta sin partner ta det så han har något att göra… Men jag sa att jag vill att han har allt fokus på mig! Då skrattar hon och sa att man kan be barnmorskan att ta blodsocker och sprutor på en, men eftersom de inte är så duktiga på diabetes alltid så får man själv ta beslut om hur mycket insulin man skall ta eller om man skall äta. Hon sa att hon kan vara med om man önskar, det känns bra! Jag får göra något fint litet upplägg till A. så han vet i stundens hetta vad han skall göra.

Vecka 26 Förbereder min sambo att ta insulin och sätta G5, han har fått sätta in G5, men inte tagit insulin än. Han kan redan mycket om diabetes, men förbereder honom inför förlossningen om hur mycket man skall ta i insulin eller om man skall ta insulin alls. Han tycker bara de är kul att skjuta in nålen på mig, han har inte alls ont av det, men jag tycker att det är obehagligt att han gör det. Ingen har någonsin tagit detta på mig innan. INTE en enda spruta har någon annan tagit på mig på 21 år, när de gäller insulin. Inte ens mina föräldrar. Snart så skall han få sticka mig med sprutan också….snart…

Jag har gjort en anteckning i telefonen som jag har delat med A. Så att han vet vad han skall säga till barnmorskorna. Om hur mycket insulin som skall tas. Eller om han gör det själv. A har fått ladda ner appen så han kan följa mitt blodsocker under förlossningen på sin telefon också. Nedan kan ha ändrat sig inför förlossningen, de är ett tag kvar. Men så här ser den ut just nu.

Blodsocker                 Insulindos/mat
1,0-2,5                           MER, 5 st dextrosol, blåbärssoppa, yoghurt, kaka, choklad, mjölk
2,5-4,5                           3 st dextrosol, blåbärssoppa, yoghurt, kaka, choklad, mjölk, MER
4,5-7,0                          Ingen åtgärd
7,5-9,5                          2 enheter med den blå sprutan – Fiasp + något litet att äta
9,5-11,5                        3 enheter med den blå sprutan – Fiasp + något litet att äta
11,5-13,5                     3-4 enheter med den blå sprutan – Fiasp + något litet att äta
13,5-15,5                     4-5 enheter med den blå sprutan – Fiasp + något litet att äta
15,5-17,5                     5 enheter med den blå sprutan – Fiasp + något litet att äta
17,5-20,5                     6 enheter med den blå sprutan – Fiasp + något litet att äta

Beroende på pilen på blodsockermätaren också. Men man skall äta och ta insulin var tredje timma under förlossningen, oavsett blodsocker.

KL 08.00                      23 enheter med den vita sprutan, Togeo

Jag är så taggad inför förlossningen! De känns som att springa i mål  på en stor tävling.! Det bästa är att jag har världens bästa partner till att stötta mig. A. är så lugn och stabil så de där löser vi utan problem! Till och med utan profylaxkurs tänker jag. Han kan nog även känna sig ännu coolare om han tar blodsocker och insulin på mig, han har bättre koll än vad han själv tror! Mi amor!

Barnmorskan
Det är viktigt att få vara gravid, de säger hon alltid. Diabetessköterskorna skall ta hand om värdarna, men eftersom jag fick först träffa en diabetessköterska i v.17 så blev det bara blodsockerprat i början. Nu äntligen pratar vi bebissaker, graviditet och allt annat. U är fantastisk och ger mig alltid svar på alla mina konstiga frågor om barn och kroppen under graviditeten nu. Äntligen får man lite svar på sina funderingar. Trots att 1177 finns.

Mammagrupp – Vi träffades på Östra, för att träffa andra mammor som har diabetes. Lite allmänt prat och diskussion. Nu har vi en grupp på facebook där vi kan ge varandra tips och råd. Säg till om du vill vara med!

De blev ett långt inlägg denna gången, men de är så mycket som jag vill dela med mig av! Viktiga punkter men också roliga punkter.

Dagens GP 13/11 – 2018

http://gp.se/Livsstil

Skriven av: Britta Lundh-Flodin

Ida Kristoffersson fick diabetes redan när hon var åtta år. Men det har inte hindrat henne från att göra det hon vill. En tuffare och mer äventyrslysten tjej får man leta efter. Hon har rest, bott utomlands, tagit dykarcertifikat, åkt forsränning och vandrat Inkaleden.

Ida växte upp på Bohus-Björkö. En trygg barndom gav henne en bra start i livet. Inte minst med tanke på att hon var så ung när hon drabbades av diabetes typ 1. Att ha förmånen att ha en förstående omgivning med kunskap om sjukdomen betydde mycket.

Men det började dramatiskt.
Jag minns exakt när det hände. Jag var jättesjuk och bara kräktes och det blev ilfart till sjukhuset. Pappa satt med mig i baksätet och mamma körde. Och hon körde fort, säger Ida som till och med minns vad hon hade på sig den dagen.

Månadslång sjukhusvistelse

Ida var liten och tunn då. Det tog emot att äta och när mamma Marita kände att dottern en dag luktade aceton misstänkte hon genast diabetes. Hon tog ett blodsockerprov på Ida och misstankarna bekräftades direkt. Ida låg skyhögt över vad som var normalt. Det blev en månad på sjukhus, hela världen var plötsligt upp och ner. Pappa Håkan lärde sig allt som finns att veta om diabetes typ 1 och han följde med på alla diabeteslägren. Där fanns expertkunskapen och Ida fick umgås och ha roligt med andra barn i samma situation, samtidigt som pappa Håkan fick byta erfarenheter med andra föräldrar.

Det var lite hysteriskt i början. Allt byttes till lightprodukter där hemma och på alla barnkalas fick jag plötsligt bara morotsbitar i min godispåse. Det var inte roligt alls. Men folk förstod inte bättre utan ville bara skydda mig, säger Ida som ville bli behandlad som alla andra barn.

På diabeteslägren fick barnen själva kontrollera blodsockerhalten i blodet före och efter att de fått äta glass och godis. Efter att ha sett resultaten förstod de på ett helt annat sätt, och Ida betonar hur viktiga dessa läger var. Hon började när hon var nio och slutade först när hon fyllt 18.

Ida har även varit på många ridläger, men att ha diabetes kunde ibland ställa till problem där.
Ibland ville de inte ta emot mig. Men då följde mamma med också. Som van ryttare var det enkelt för henne att bara haka på. Mina föräldrar har alltid ställt upp för mig och inte hindrat mig från saker jag velat göra.

Extra spruta inför festen

Enligt Ida behöver det inte vara lika dramatiskt med kosten som det var förr. Det bästa är att få smaka av allt men i mindre doser. Genom att ta en extra insulinspruta före barnkalaset eller festen kan man ändå få vara med och känna sig som en i gänget.

Det tog ett tag innan alla bitarna föll på plats men i dag är det betydligt enklare att hantera vardagen. Hon kan sin kropp och är expert på kroppens signaler. Då gäller det att lyssna.

Man måste acceptera och förstå att när man har diabetes typ 1 så kan man inte påverka sjukdomen eftersom bukspottkörteln inte fungerar. Men man kan bli bästa kompis med sin sjukdom och utmana den. Då blir allt mycket roligare.

Att Ida är en tjej som har nära till skratt och nästan bubblar av glädje är en stor tillgång. Hon tar vara på livet och har åtskilliga gånger chockat sin omgivning som ibland velat hindra henne. Särskilt när det handlar om djupdykning och andra riskfyllda sporter.

Jag har varit tvungen att ha med mig en massa intyg från läkare att det är okej att jag dyker. Hittills har jag dykt i Egypten, Brasilien, Thailand, Kroatien och Grekland utan problem.

Förbereder sig noga

Hon är noga med att vara så förberedd hon kan före dyket. Mäter blodsockerhalten flera gånger och äter alltid en banan det sista hon gör innan hon hoppar i. Hon vet exakt vad som behövs för att kroppen ska fungera optimalt.
Det går åt mycket energi och adrenalin när jag är nere så jag har alltid stenkoll, säger hon.

För att peppa andra har hon startat en blogg där hon berättar om sig själv och vad hon har gjort med sitt liv. Extra viktigt tycker hon eftersom hon mött så mycket okunskap om sjukdomen. Alltför många föräldrar överbeskyddar sina barn i tron att de hjälper dem.

I stället gör de barnen en björntjänst. Varför ska man vara låst i sin sjukdom? Det finns metoder för att hantera diabetes som ju är en sjukdom som inte syns. Det är på både gott och ont men man måste våga, säger Ida som redan när hon var åtta år själv skötte insulinsprutorna.

Deltog i triathlon i somras

Ida är lite av en sportnörd. Hon gillar att vara bäst eller i alla fall bra på det hon gör. Så sent som i somras deltog hon i triathlon. Men då gick det inte lika lätt som vanligt. Ida kom näst sist men var ändå riktigt glad efteråt.

Jag var supernöjd över att jag klarade att genomföra det vilket var mitt mål. Men nu är jag gravid och måste lyssna på kroppen på ett nytt sätt. Nu handlar det om nya utmaningar framöver, ler hon.

Det är jätteroligt att min sambo och jag ska bli föräldrar. Det enda som är tråkigt är att jag vid varje besök på Östra sjukhuset får träffa nya barnmorskor som bara bekymrar sig över mina värden. Det blir mer fokus på diabetes än på bebisen. Och jag vill ju såklart få känna mig lika glad som andra blivande mammor.

Vilka är dina bästa råd till en person med diabetes?

Sätt upp mål och skäms aldrig över din sjukdom. Gör vad du vill göra och låt inte sjukdomen styra ditt liv. Njut av livet och ha roligt!

Ida Kristoffersson

Ålder: 30 år
Bor: Göteborg
Gör: Jobbar på ett eventföretag, har eget företag Old becomes New och skriver på sin blogg www.vagautmanadiabetes.com
Familj: Sambon Alejandro, katten Pantro, föräldrar och bror
Intressen: Träning, kost, hästar, måla och umgås med familj och vänner
Aktuell: 14 november är World Diabetes Day då diabetes uppmärksammas runt om i världen.

Fakta: World Diabetes Day

Den 14 november uppmärksammas World Diabetes Day (Världsdiabetesdagen) runt om i världen. Frederick Banting, en av forskarna som upptäckte insulinet, föddes just 14 november 1891. Sedan 2007 ingår dagen i FN:s årliga temadagar.

I Sverige har ungefär 300 000 personer diabetes typ 1 och typ 2 och man tror att ytterligare 100 000 har sjukdomen utan att veta om det. Diabetes ökar i hela världen.

Diabetes typ 1 utvecklas när kroppens egen produktion av insulin helt eller delvis upphört att fungera och uppstår oftast före 40 års ålder. Mellan 5-15% av alla som har sjukdomen har typ 1 diabetes.

Diabetes typ 2 uppstår när kroppen inte kan producera tillräcklig mängd insulin eller när insulinet inte fungerar som det ska. Det är den vanligaste typen av diabetes med 85-95% av alla drabbade.

FAKTA ifrån Appen; Gravid med Diabetes

KOST OCH KOLHYDRATER

Kosten

Oavsett om du har typ 1-, typ 2- eller graviditetsdiabetes är det viktigt med en hälsosam livsstil med fokus på kost och fysisk aktivitet under hela graviditeten.

Kosten ska anpassas efter den rekommenderade viktökningen under graviditeten.

Den viktigaste faktorn för hur mycket blodsockret stiger efter en måltid är mängden kolhydrater vi konsumerar. Kolhydrater är den främsta näringskällan för ett växande foster. Rekommendationen är därför att gravida kvinnor bör äta minst 175 gram kolhydrater om dagen.

En kost som är rik på långsamma kolhydrater (till exempel grönsaker och fiberrikt bröd) ger en långsam blodsockerhöjning, vilket ofta går bra ihop med insulineffekten. En kost som är rik på snabba kolhydrater (till exempel juice, godis, vitt bröd och kakor) ger en snabb blodsockerhöjning och då hänger inte insulineffekten med. En hälsosam kost för gravida med diabetes är därför en kost som huvudsakligen består av långsamma kolhydrater.

Våra huvudsakliga källor till kolhydrater är bröd, potatis, ris, pasta, frukt och mjölkprodukter, men kolhydrater finns även i exempelvis grönsaker och nötter.

Kolhydrater från de huvudsakliga källorna ska räknas och fördelas över dagen så att blodsockerkontrollen blir så god som möjligt. Detta är särskilt viktigt om du behandlas med insulin.

I den här appen rekommenderar vi portioner med kolhydrater från de huvudsakliga källorna (bröd, potatis, ris, pasta, frukt och mjölkprodukter) med 20, 40 respektive 40 gram till huvudmålen och cirka 10–20 gram till mellanmål. Återstående mängd kolhydrater (35-55 gram) ska intas i form av grönsaker eller nötter.

Blodsockret stiger ofta till höga nivåer efter frukost. Detta är orsaken till att man rekommenderar ett lågt kolhydratintag vid frukosten.

Liksom för gravida som inte har diabetes är det viktigt att du får i dig den rekommenderade dagliga dosen vitaminer, järn, jod, folsyra och kalcium (se respektive webbplats för lokala/nationella riktlinjer). Dessa kan du få via multivitamintabletter med folsyra och järntillskott och vissa mjölkprodukter.

En individuellt anpassad kost, som utvecklas i samråd med dietist, är att rekommendera.

Kolhydraträkning och insulindos för gravida med typ 1-diabetes

Kolhydraträkning gör det enklare att förutsäga hur mycket blodsockret kommer att öka efter en måltid så att du bättre kan planera insulindosen. Bröd, ris, pasta, potatis, frukt och mjölkprodukter är de huvudsakliga kolhydratkällorna i kosten. Kolhydraträkning ska alltså användas på dessa grupper. Cirka 10 gram kolhydrater motsvarar en halv brödskiva, en äggstor potatis, en halv dl kokt ris eller pasta eller en halv frukt (äpple, päron, apelsin).

Det går också att använda appar för kolhydraträkning, be din diabetesmottagning om tips.

VIKTÖKNING

Tillsammans med blodsockerkontrollen har din vikt och hur mycket du går upp i vikt stor betydelse för hur mycket fostret ökar i vikt.

Beräkning av kroppsmasseindex (BMI) är en metod , med vissa begränsningar, som kan användas för att fastställa om du har under-, normal- eller övervikt. Du räknar ut ditt BMI genom att dividera din kroppsvikt (i kg) med din längd (i meter) och sen dividera med din längd (i meter) en gång till.

BMI = kg/ längd i meter / längd i meter

Ju högre ditt BMI är (vikten ökar dessutom ytterligare under graviditeten) desto mer ökar fostret i vikt. Den rekommenderade viktökningen under graviditeten avgörs därför av ditt BMI. En god idé är att försöka begränsa viktökningen under första halvan av graviditeten. Då finns det utrymme för större viktökning under andra halvan av graviditeten.

Rekommendationer

De lokala riktlinjerna för viktökning kan variera. I den här appen rekommenderar vi följande:

  • För normalviktiga kvinnor, med ett BMI under 25 kg/ m2, rekommenderas en total viktökning på 10–15 kg. Sikta på en viktökning på cirka 100 gram per vecka till och med vecka 20 och cirka 400 gram per vecka från och med vecka 20.
  • För överviktiga kvinnor, med ett BMI mellan 25 och 30 kg/m2, är motsvarande rekommendation 5–8 kg. Sikta på en viktökning på cirka 100 gram per vecka till och med vecka 20 och cirka 300 gram per vecka från och med vecka 20.
  • För  kvinnor med fetma, ( BMI över 30 kg/ m2), rekommenderas en viktökning på 0–5 kg. Försök att undvika viktökning fram till vecka 20 och sikta sedan på en viktökning på cirka 200 gram per vecka.

Det är särskilt viktigt att kvinnor med typ 2-diabetes och graviditetsdiabetes begränsar sin viktökning (se rekommendationerna för viktökning) eftersom en begränsad viktökning kan fördröja behovet av insulinbehandling och minska på det totala insulinbehovet.

Läs mer i appen…

 IMG_7954

Att vara gravid med diabetes i v. 20-25

Hba1c under v.20-40 skall vara under 40, jag har 38. Så de är en seger i sig. Jag kallar de ett diplom för att man kämpar!

Maten
Alla järnvärden är bra, urin, blodtryck allt som de tar ser bra ut. Trots att min kost kanske inte är den jag brukar äta och sträva efter. Jag har fuskat lite under graviditeten. Inte att jag får äta för två, men tänker syns de om jag tar en muffins till efterrätt, bebisen behöver nog lite energi! 😉 Eller bytt ut mina torra knäckebröd till frukost till ett lite godare bröd.
Jag är väldigt glad att mitt illamåendet är över. Man har aptit på ett helt annat sätt och är sugen på mat helt plötsligt. Dock får de ju inte plats lika mycket som förut i magen, de ligger en liten knorr i vägen! Så jag förstår vad ”instruktions böckerna” menar när man är gravid ät gärna var 3:e timma. Ja för man får ju inte i sig allt de man önskar äta på en måltid, man får helt enkelt dela upp lunchen i två tillfällen! 😉
Massa mer energi, mer positiv och mer lycklig när de gäller att planera maten nu.

När jag mådde illa var jag nästan bara sugen på sallad och vinägrett, de är ju nyttigt, men rätt närings fattigt om man vill ha lite energi så var väl inte det de bästa.

Nu kombinerar jag mer i min mat så man får en mer allsidig kost, men jag äter också det som jag har lust med, jag äter inget som jag inte tycker om. Varför skall man göra det.?!

V. 20 Började jag att känna sparkar en fantastisk känsla. Alla säger att de kan kännas lite diffust om vad det är, men för mig var det jätte tydliga sparkar och ingen konstig känsla. De gör att man dels förstår att de är en person i magen. Jag pratar med honom varje gång han sparkar, de är så mysigt. Man lär känna denna lilla krabat i magen. Vi har till och med sett när han sparkar så hårt att de syns på utsidan magen, i v.23. Så häftigt. Han är där och har det bra.
Dygnsrytmen; de sägs att dygnsrytmen på bebisen i magen är den samma när han kommer ut, man kan ju hoppas. Han har redan skapat sig ett schema. Han sparkar mestadels när jag är stillasittandes eller ligger ned i sängen. Men han har en rutin likväl som mamma har.
Mellan 09.00-11.00 så kör han ett rejs, 15.00-16.00, 18.00-20.00 kör han ett träningspass och mellan 22.00-01.00 då är han som mest aktiv. De är en dygnsrytm jag kan leva med. Vi får se när han kommer ut.

V. 21 bytte jag långtidsverkande insulin ifrån Lantus till Toujeo, så nu tar jag 25 enheter på morgonen och inget på kvällen. Gillar nog faktiskt denna bättre. Dels att jag kan minska en spruta/dag är alltid något. När man i övrigt tar ca 9-11 sprutor/dag inkl alla mellanmål. Den passar mig bättre. Jag har fortfarande kvar Fiasp som är snabbverkande. Jag tycker den är bättre än humalog, den är snabbare och kan då ta dosen lite senare, den har varit toppen framförallt när man mått illa och inte riktigt vet vad man får i sig allt och har fått ta sprutan lite efter maten. Så blir inte höjningen på blodsockret lika tydlig.

V. 22 Ny blodsockermätare Dexcom, min diabetessköterska U. tyckte jag skulle byta till denna istället. För att man kan ställa in larm på den, vi ställde in den på att larma under 4,6 och över 8,0. Så att jag hinner minska mina låga värden och mina höga värden.

När jag satte in den första dagen; Det var en tisdag runt lunch, sedan skulle jag köra till Sundsvall. Jag satt i bilen och hade det bra, sjung till goa Schlager hits. Så börjar de tjuta/larma, flera gånger, men inget hände på panelen på bilen, så jag svängde av vid en bensinmack och trodde de var fel på bilen, men fick tänka efter och inser att det är jag som larmar för lågt blodsocker. Så de kan bli. Men skönt att man fattade rätt snabbt att de var jag själv som larma.
Men är jätte nöjd med denna, de är skönt att hinna fånga höjningen innan 10.0 och inte hinna bli låg, nu händer de ändå, men man är snabbare på att fånga värdena.

U. vilken fantastisk person, förstående till tusen. Henne vill man behålla för all framtid som diabetessköterska. Fullt förstående för värdena, självklart får man förklara sig om olika höga världen varför de blev så, men man känner sig inte alls lika ifrågasatt och skyldig när man pratar med U. Önskar de fanns fler av henne.

IMG_7943

https://www.dexcom.com/sv-SE

V. 22 nu har jag även mött samma barnmorska för tredje gången, jag gillar henne mer och mer. Hon börjar känna igen mig, skoja och faktiskt vara lite mer human. Man känner mer och mer trygghet hos henne. Man fick en närmare och en mer personlig kontakt med henne nu. Hon är väldigt rolig faktiskt!

Både U. Diabetessköterska  och U. Barnmorskan är toppen, synd bara att det tog 15 veckor innan man kände så.

V. 23 Jag började få sammandragningar, trodde jag, de var spänt och hårt över magen, de kändes som om jag skulle explodera om jag satte en spruta i magen. Men barnmorskan sa att de inte är sammandragningar, mer att livmodern förbereder sig och spänner sig och släpper. Trodde de var sammandragningar, men de kallades något annat. Men här på nedan länk kan man läsa om sammandragningar.

https://www.1177.se/Stockholm/Tema/Gravid/Graviditeten/Komplikationer-och-besvar/Sammandragningar-under-graviditet/

Men de känns som om min livmoder sitter väldigt högt upp, ibland känns det som om ungen hänger i mina revben och dinglar. De är kompakt och trångt fram mot kvällen. Magen är som en stenhård klump.

V. 24 skulle jag utvärdera denna Dexcom G5 för U, min diabetessköterska. Natten till att jag skulle träffa henne skrek jag och skällde ut henne på natten om att detta är en värdelös uppfinning, jag bara larmar hela tiden, jag får aldrig sova!! Om jag hade spelat in detta och spelat upp för henne så hade hon skrattat, jag berättade för henne och hon bara skrattade. Killen undrade vem de var jag skällde ut under natten.

Men sanningen är att jag tycker att jag inte får särskilt mycket sömn. Dels kissar man varannan timme, minst. Sedan larmar man på redan 4,6 i blodsocker och måste äta. Har aldrig ätit så mycket på natten som jag gör nu, men samtidigt hinner jag som lägst komma till 3,6 för att den larmar, så den gör sitt jobb.

Men känner mig jämt trött och inte utvilad pga av larmet, vi ändrade larmen till 4,3 och 7,6. För ifrån v.24 kan kroppen hantera låga blodsocker bättre än innan pga av hormonerna. Så då kunde vi sänka den till 4,3, men fick även sänka till 7,6 istället för 8.00, men då hinner jag verkligen ta de höga kurvorna i tid.

Det är också därför mitt Hba1C ligger på 38 och inte högre.

V. 24 var jag även hos barnmorskan, då hon påpekade att min livmoder sitter väldigt högt upp, som jag misstänkte. Hon undersökte och tryckte och tyckte de var något längst upp. Hon såg lite fundersam ut och ville göra ett ultraljud för att se vad det är som är där uppe och om det faktiskt är livmodern som ligger så högt upp. Hon sa att det de kan vara är en muskelknuta eller en cysta, men vi kollar innan vi drar några slutsatser. Då vi skojade om att de kan vara en tvilling som vi missat. När vi kikar på ultraljudet ser vi att den lille mår så bra så, vi såg en hand, en stor näsa, vi kikade på allt, men när vi skulle kika på vad som låg längre upp så tittar jag på barnmorskan och både jag och hon blev lite i chock och trodde de var en till liten bebis som vi missat på tidigare ultraljud. Om man bara tittade på barnmorskans reaktion blev jag helt kallsvettig och lite i chock, men hon sa inte så mycket, rörde runt på honom och såg till att han flyttade runt och kollade under och bakom. Vi såg bara den lille knodden ur en annan vinkel men väldigt tydligt. Vi letade och letade och de finns bara en bebis i magen. Om de hade varit två hade vi självklart älskat dem båda, men man blev lite i chock. Men de vi kunde se är att min livmoder ligger extremt högt upp, nästan lite under revbenen, så de kommer att trycka på ordentligt på organen och på revbenen. Jag har redan svårt att sitta på en stol, de kommer bara att bli värre..

De som vi kände som kunde vara något, var extra mycket fostervatten, inte förmycket, men lite mer än vad man behöver som trycker på upp mot revbenen. Ingen tvilling som hänger där i revbenen som en liten apa i en lian. Men Barnmorskan sa att hon trodde hon såg en till också, såg du min reaktion frågade hon?! Vi bara skrattade lite halv nervöst.

V. 24 Jag har världens bästa partner, jag känner inte mina låga blodsocker så bra längre som jag gjorde förr, eller så förlitar jag mig mer på larmet… Han vaknar innan mig och kollade mätaren och säger, du är låg mitt hjärta, här är en banan, ät den. Då älskar man honom bar ännu mer! Han har så bra koll på mig!

IMG_7942

Mitt arbete
V. 20-23 körde jag en roadshow med jobbet. Vi hade 5 olika städer att stanna vid under 3 veckors tid. De skulle riggas upp och ned på alla ställena och se till att allt flöt på. Som gravid och med diabetes var detta en enorm utmaning. Dels att under event jobbar man mycket, springer mycket, långa dagar, inte mat på planerade tider alltid och kanske inte alltid den bästa maten. Men jag tyckte att jag gjorde detta grymt bra. Jag anställde personal på varje stopp som fick bära tungt och rodda när jag pekade. Jag hade alltid en kollega med som löste många puckar själv. Maten, jag hade en ryggsäck som egentligen är min data väska, men den var mer fylld än vanligt med snax, proteinbars, frukt, dextrosol, smoothies, juice allt som kan tänkas behöva för en gravid, men också för en som har diabetes. Allt löpte på bra, jag satt när jag behövde sitta, jag pekade när jag behövde instruera. Jag bar inte särskilt mycket och jobbet blev så himla bra utfört! Även kunden var fantastisk och respektfull för at jag var gravid. De bar mycket själva. Bra extra personal och super bra kollegor! De är en fördel att man har en chef som är kvinna och har själv barn. Hon har sådan bra förståelse när man arbetar och är gravid. De är inte alla chefer som har! Eloge till henne! Alla borde vara som henne.

img_7361.jpg

Träning; skulle ut och gå med  min partner på helgen, i V.21+5 och jag är inte så stor, men lungorna känns som små ärtor, så när vi var ute på tur i skogen så fick han putta upp mig för backarna. Så de kändes lite segt. Testade även en Power Walk med en kompis som inte är gravid, de var alldeles för jobbigt. Tungt och de gjorde ont i magen, man kan inte hålla den takten man önskar. Så jag skall nog hålla mig till simning.
V. 25; Ja träning har väl inte varit mitt fokus direkt under graviditeten. Jag älskar och träna i vanliga fall. Men jag har inte orkat, när jag slutar kl 16.30 vill jag bara hem och lägga mig på soffan. Men jag anmälde mig till något som heter Magplasket. 30 minuter vattengympa för gravida, 30 minuter avslappning och sedan går man igenom olika funderingar inför förlossning, amning, barnet etc. De var rätt tungt, man kör 1 dag / vecka i 8 veckor. Jag fick träningsvärk dagen efter jag gjort det. De var tufft, men helt perfekt. För en gångs skulle fick man känna sig lite lätt och rörlig. Jag skall försöka att simma 1 dag i veckan också. Så har jag dessa två aktiviteterna att se fram emot och att jag får behålla lite muskler inför förlossningen.

Men orkar jag inte tänker jag inte träna, är man trött så är man trött och låt de vara så! Man är ju trött av en anledning, man skapar en person inom sig och man bär på den också.

FAKTA ifrån Appen; ”Gravid med Diabetes”

INSULINDOS

Kvinnor med typ 1-diabetes

Behovet av insulin varierar vecka för vecka under graviditeten. Ju större viktökningen är under graviditeten, desto större insulindos förväntas du behöva.

Mellan graviditetsvecka 8 och 16 är det dagliga insulinbehovet ofta 10–20 % mindre än före graviditeten (motsvarande en minskning på 4–10 enheter/dag) och ofta är det nattdosen med långverkande insulin som måste minskas.

Mellan vecka 16 och 34 ökar dygnsbehovet av insulin med cirka två enheter insulin per vecka och den dagliga insulindosen måste justeras upp två gånger i veckan. I regel måste du öka måltidsinsulinet. Många kvinnor slutar på en daglig dos måltidsinsulin som är tre gånger högre än vad måltidsdosen var före graviditeten. Det är oftast frukostdosen som ökar mest. Men variationerna är stora från en kvinna till en annan. Även den långverkande insulindosen ökar gradvis. Många kvinnor slutar på en daglig dos långverkande insulin som är 50 % högre än den var före graviditeten. Även här finns individuella variationer.

Mellan vecka 34 och 40 är insulinbehovet stabilt eller sjunker något. Om ditt dagliga insulinbehov minskar med mer än 20 % (cirka 16–20 enheter) måste du kontakta läkare och sjukhuset där du ska föda. En sådan minskning kan vara ett tecken på att barnet är på väg att födas.

Särskild information för kvinnor som räknar kolhydrater och/eller använder insulinpump

Dosräknaren till måltidsinsulinet kan behöva nya inställningar varje vecka under graviditeten.

  • Beroende på vilken typ av pump eller insulindosräknare du använder ska målblodsockret vara inställt på  4–6 mmol/l eller 4,8 mmol/l under graviditeten. Samråd med ditt diabetesteam.
  • Kolhydratkvoten motsvarar hur många gram kolhydrater du kan äta för varje enhet insulin du tar.
  • Insulinkänsligheten motsvarar hur många mmol/l som ditt blodsocker sjunker när du tar en extra enhet insulin.

Vid den första graviditetskontrollen använder de flesta kvinnor samma inställningar för kolhydratkvot och insulinkänslighet som före graviditeten (genomsnittet är en kolhydratkvot på 10 och en insulinkänslighet på 2). Mellan graviditetsvecka 7 och 34 sjunker kvinnans kolhydratkvot och insulinkänslighet. Hur mycket varierar från en kvinna till en annan. Den vanliga kolhydratkvoten vid graviditetens slut är cirka 3 gram kolhydrat per enhet insulin och insulinkänsligheten cirka 1 mmol/l per extra enhet insulin.

Om du använder insulinpump brukar behovet av basinsulin mellan graviditetsvecka 8 och 16 sjunka till natten med med mellan 20 och 40 % i förhållande till före graviditeten. Mellan vecka 16 och 34 ökar basinsulindosen i regel, vilket innebär att basinsulindosen ofta är 50 % högre under den senare delen av graviditeten jämfört med före graviditeten.
Dessa individuella förändringar av pumpinställningarna brukar göras tillsammans med läkare tills du känner dig säker nog att göra dem själv.

Kvinnor med typ 2-diabetes

Majoriteten av alla kvinnor med typ 2-diabetes behöver insulin under graviditeten. Många behandlas med insulin fyra gånger om dagen för att efterlikna kroppens egen insulinutsöndring. Insulinet ges som snabbverkande insulin före måltid och som långverkande insulin till natten. Dosen anpassas efter blodsockermätningarna. Mycket höga insulindoser kan ibland behövas under den tredje trimestern.

Kvinnor med graviditetsdiabetes

De flesta kvinnor med graviditetsdiabetes kan hålla sin diabetes i schack enbart genom kostbehandling. Om insulin behövs kan det hanteras med insulininjektioner två gånger dagligen (blandinsulin med både snabbverkande och långtidsverkande insulin).

I regel börjar du med 0,3 E per kg kroppsvikt uppdelat på två doser (en före frukost och en före middagen). Sedan måste du börja anpassa dosen efter blodsockervärdet. Alternativt kan insulinet ges som direktverkande insulin före huvudmåltiderna och som långverkande insulin till natten.

Kvinnor med typ 2-diabetes eller graviditetsdiabetes behöver insulin när blodsockervärdet ligger utanför det optimala området.

Det optimala är att ligga mellan 4 och 6 mmol/l före måltid och på mindre än 8 mmol/l efter måltid trots bra kost och fysisk aktivitet.

FYSISK AKTIVITET

Varför måste du röra på dig?

Gravida kvinnor behöver också motion. Rekommendationen är minst 30 minuter fysisk aktivitet med måttlig intensitet varje dag när du är gravid. Att promenera, simma och cykla är motionsformer som kan passa gravida..

Fysisk aktivitet får blodsockret att sjunka medan du är aktiv och under de efterföljande timmarna. Därför minskar behovet av insulin om du är fysiskt aktiv under graviditeten. Hos kvinnor med graviditetsdiabetes kan fysisk aktivitet till och med fördröja behovet av insulin.

Om du behandlas med insulin är rekommendationen att du äter ytterligare 10–20 gram snabba kolhydrater före den fysiska aktiviteten och en gång i halvtimmen under tiden du är fysiskt aktiv. Se till att alltid ha med dig snabba kolhydrater (druvsocker eller motsvarande) vid fysiska aktiviteter.

Om du har typ 1-diabetes måste du ofta minska insulindosen med cirka 2 enheter före eller efter den fysiska aktiviteten.

FOSTRET

Vad händer med fostret?

Diabetes hos mamman påverkar fostret eftersom blodsockret passerar fritt genom moderkakan. Detta kan påverka fostrets utveckling, och högt blodsocker under de 8 första graviditetsveckorna ökar risken för missbildningar hos fostret. Högt blodsocker under graviditeten kan även påverka fostertillväxten, det kan leda till övervikt hos fostret före födseln och det finns en ökad risk för för tidig förlossning.

Gravida med diabetes erbjuds därför extra ultraljudsundersökningar så att man kan övervaka potentiella missbildningar samt fostertillväxten.

Vilken risk finns det att barnet utvecklar diabetes före 18 års ålder?

Barn till kvinnor som har diabetes under graviditeten löper högre risk för att utveckla diabetes under barndomen jämfört med barn till kvinnor som inte har diabetes under graviditeten, men risken är liten.

  • 1 av 50 barn till kvinnor med typ 1-diabetes utvecklar typ 1-diabetes.
  • 1 av 100 barn till kvinnor med typ 2-diabetes utvecklar typ 2-diabetes.
  • 1 av 100 barn till kvinnor med graviditetsdiabetes utvecklar typ 2-diabetes.

Barn till kvinnor med någon typ av diabetes under graviditeten har en högre risk för övervikt och att utveckla typ 2-diabetes senare i livet, antingen som barn eller som vuxna. Rådet till barn vars mammor hade diabetes under graviditeten är därför att äta sunt och röra på sig varje dag.

Läs mer i appen…

IMG_7892