Sydamerika – kapitel 1 – 2010/2011

Följ min blogg via Bloglovin

Follow my blog with Bloglovin

Eftersom jag var Au-pair i USA och extremt pratglad fick jag många vänner ifrån Sydamerika. De som jag ville hälsa på skickade jag ett mail till och frågade om jag kunde bo hos dem.

Jag reste efter vart mina vänner bodde.

Inför: Jag fick hämta ut medicin för 1 år, ifall jag blev borta så länge.
Jag bad också min läkare att skriva intyg på engelska och spanska som jag kunde ha med mig, om varför jag får ha så mycket insulin i handbagaget.

Men om jag skulle bli rånad på allt var de inte lika lätt att få tag på en läkare som kan skriva ut insulin i Sydamerika som de är i USA. Så min läkare skrev även ett intyg att min bror får föra in en större mängd insulin till mig ifall jag skulle bli av med insulinet.
Min bror skulle möta mig i Argentina i 4 veckor, så de var ungefär efter 1/3 av resan.

Resplanen: 87 nätter
Kuba – 16 nätter över hela ön
Brasilien – Sao Paulo – 7 nätter
Brasilien – Recife – 7 nätter
Argentina – Buenos Aires – 4 nätter
Argentina – Mar del Plata – 8 nätter
Argentina – La pampa/Tandil – 5 nätter
Argentina – Ushuaia – 4 nätter
Argentina – Buenos Aires – 1 natt
Argentina – Iguazúfallen – 3 nätter
Argentina – Buenos Aires – 1 natt
Chile – Santiago – 7 nätter
Chile – Valparaíso/Viña del Mar – 3 nätter
Peru – Lima – 1 natt
Peru – Cusco/Vandra Inkaleden till machu picchu  – 7 nätter
Peru – Amazonas djungel – 7 nätter
USA – San Francisco – 6 nätter

Verkligheten blev

Resplanen: 88 nätter varav 35 nätter på hostel, resten hos vänner eller i tält
Costa Rica – för jag missade flyget till Kuba, blev kvar i 4 nätter
Kuba – 16 nätter över hela ön
Brasilien – Sao Paulo – 10 nätter
Brasilien – Recife – 4 nätter
Argentina – Buenos Aires – 4 nätter
Argentina – Mar del Plata – 14 nätter
Argentina – La Sierra – 1 natt
Argentina – Ushuaia – 4 nätter
Argentina – Buenos Aires – 1 natt
Argentina – Iguazúfallen – 3 nätter
Argentina – Buenos Aires – 1 natt
Chile – Santiago – 7 nätter
Chile – Valparaíso/Viña del Mar – 3 nätter
Peru – Lima – 1 natt
Peru – Cusco/Vandra Inkaleden till machu picchu  – 9 nätter
USA – San Francisco – 8 nätter

148234_10150101726635972_3683395_n

Costa Rica, är hade jag en privat livvakt om jag skulle lämna hotellet. Så jag hyrde en taxichaufför i stället som körde runt mig i 3 dagar. Jag såg aktiva vulkaner, åkte linbana över regnskogen, såg ormbunks odlingar, kaffe plantage och sengångare. Jag åt även lunch med hans familj och var med och hämtade barnen i skolan. Ett kort men roligt äventyr.

Kuba reste jag runt med bus och såg allt man kan önska sig, dansade salsa på nätterna och solade på dagen. Njöt av de karibiska livet med en rom i handen dagligen. (Rom är inte de enklaste att hantera med blodsockret och insulinet), men man lär sig när man vet vad som är viktigt i livet. 😉

Jag besökte: Pinar del Río, Havanna, Trinidad, Grisbukten, Cienfuegos (Teatro Terry), Santa Clara (Che Guevaras heliga lats), Matanzas, Cárdenas, Varadero.

Brasilien, jag blev kvar lite längre i Sao Palo för där var de massa studentfester hos min vän Bruna. Tror vi somnade kl 10.00 varje dag och gick upp kl 16.00 för att börja en ny festlig dag. Jag såg inte riktigt Sao Paulo i dagsljuset. Men jag åt deras Rodizio, massa olika kött på svärd som serveras av en Passadores.
I Recife så dök jag en hel del och njöt a sol och värme.

Argentina, när min bror skulle resa till mig och vi skulle mötas på flygplatsen i Buenos Aires så hade jag inte blivit av med något där och då, så min bror behövde inte ta med sig allt insulin han fått av mig.

Vi möts på flygplatsen och åker till vårt hostel. Vi checkar in, men skall gå och ta ut pengar för att betala hostelet och sedan äta. Vi lämnar allt utan värde saker, så vi tar med oss pass, pengar, kort och allt mitt insulin ut när vi skall äta. Jag fick en magkänsla när vi står i utgången av hostelet att jag borde lämna allt insulin på hostelet. Så jag springer upp på rummet och lämnar de på sängen innan vi går.

Jag säger till min bror att håll ögonen på din väska hela tiden, bind fast den när du äter på restauranger och kaféer, mina brasilianska vänner lärde mig, släpp aldrig blicken ifrån din väska.

Vi går och äter på en restaurang, träffar 3 schweiziska tjejer som ger oss massa tips om vad vi skall göra. Jag skall bara ta upp en penna för att anteckna. Min väska är borta! Servitrisen säger att de var en man i 45 års åldern inne i max 3 minuter som måste ha tagit den. Min reaktion är bara att springa efter, jag springer ut och jagar, vem vet vem? Men letar efter min väska…. Ingen resultat. Så resten av kvällen sitter vi på polisstationen och anmäler en rån. På sjukt dålig spanska, men de schweiziska tjejerna hjälpte oss med polisrapporten.

Min magkänsla gjorde att allt mitt insulin var kvar på hostelet.
Men utan pass, kreditkort och legitimation. Fick vi spendera 3 dagar på Ambassaden i Buenos Aires. Så vi såg inte så mycket av staden.

Här var fösta utmaningen på denna resan!

Författare: vagautmanadiabetes

Ida Kristoffersson heter jag och är född och uppvuxen på en Ö i Göteborgs Norra skärgård. Jag är 29 år och har bott lite överallt i världen, men sedan 2012 flyttade jag till Centrala Göteborg. I vår kreativa lägenhet med massa krimskrams bor min sambo A. Och vår kära katt Pantro, som så klart är svart och döpt efter ”Thunder Cats”. Idén till Våga Utmana Diabetes Jag har tänkt skriva en bok många gånger, men de blir aldrig av så då prövar jag på bloggvärlden. Jag har haft Diabetes typ 1 sedan jag var 9 år gamla, jag firade 20 år med min sjukdom 2017.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s