2021 – En nystart

2021 blir en nystart för mig, för vår familj och livet! Detta känns bra! Att studera till lärare är fantastiskt roligt. Jag ser mig själv som lärare! Jag vill börja imorgon! Jag tänker att eventyrket kommer få en nystart den också och att jag alltid kan komma tillbaka till branschen igen, men nu satsar jag på lärare.

Detta blir spännande och utmanande. 15 poäng har snart passerat, tiden går så sjukt fort. Man trodde aldrig att 2020 skulle ta slut, men vi har redan passerat 3 månader in i 2021. Tiden springer iväg och jag har insett att det är viktigt att ta vara på den. Att studera under småbarnsåren kan vara helt perfekt för oss.

Att läsa på distans passar mig helt perfekt, jag kan göra det i 4 år! Skolan vill och längtar tills att vi ses igen, men livspusslet funkar så mycket bättre som förälder på distans.

Man kan lämna senare, hämta tidigare, middag kan bli klar i tid. Distans är magiskt tycker jag. Hoppas det fortgår ett bra tag till. Så klart det hade varit roligt att träffa sina klasskamrater, men det räcker en gång i månaden till hösten!

Distans på heltid! All kredd till det och det funkar verkligen, både i drama och i diskussions lektioner har det funkat alldeles utmärkt med zoom.

Jag följer även en serie på Netflix, RITA. Den är klockren om man vill bli lärare! Den både inspirerar och man får delar av vad det kan innebära att vara lärare.

2020 – vad skall man säga

Ett kämpigt år för alla med pandemin på många sett och vis. Jag skulle sammanfatta vårt liv som en berg och dalbana under 2020, därav att det varit ganska lugnt med inlägg. Jag fick nu en nytändning på bloggande och kör igång nu igen.

2020, vi började bra med en resa till Argentina, hälsade på vänner och familjen och bara njöt, i en då vit zoon ifrån covid-19. Vidare åkte vi på bröllop i Finland som var en otroligt intressant händelse! Det var ett av de vackraste bröllop jag varit på, så mycket snö och så mycket finskt det kan bli. Vargtass som drink och allt därefter. Rengryta, skotertur för bröllopsparet och enormt massa snö.
Inte lika uppskattat med så mycket snö för Ragnar som just hade kommit hem ifrån ett 30 grader varmt Argentina, men det blev bara till att vänja sig. Vi bodde även i en iglo, ihop om att få se norrsken, men det var snöstorm.

Sedan var det dags att börja arbeta igen för mig. Jag hann vara på kontoret i 4 dagar, det blev till att undvika covid-19, så vi flyttade ut till landet, där vi isolerade oss. Jag arbetade hemifrån och sambon var pappaledig, så livspusslet löste sig rätt bra. Men blodsockret blev som en nöjespark. Oron av viruset och oron av arbetet påverkade blodsockret enormt mycket. Så fort någon var snorig fick jag panik i början och det avspeglade sig på blodsockret.

Vi njöt dock av att bo i stugan lite isolerat, plantera, kratta löv och bara njöt av livet, vi åkte till Nordkoster och campade. Som också var en utmaning i sig för diabetesen. Det blev att ta blodsocker på traditionellt vis då vi inte hade så mycket batteri i telefon och kunde ha G6 igång. Det var grillkorv, pasta och ketchup i 5 dagar. Vi vandrade långt varje dag, men vi lade oss tidigt och fick vårt sömnbehov tillbaka i vårt lilla tält.

Arbetsmässigt, så dog väldigt snabbt eventbranschen, nästan först av alla arbeten, vi lyckades göra en del digitala saker, men när vi inte behövdes fysiskt på plats längre så fanns det inga arbeten kvar. Så jag fick tyvärr gå.

Att börja söka arbete var segt. När arbetsförmedlingen sa att det är ca 100 personer med liknande bakgrund som dig och ca 1-3 arbeten ute i veckan att söka, så kommer det bli en tuff höst. När jag sökte ett arbete som jag kände mig överkvalificerad till och en tidigare chef till mig fick positionen, då kände jag ganska direkt att det är dags att göra något annat för en stund. Jag kan inte vänta på bättre tider.
Jag började söka utbildningar samtidigt som jag sökte enormt många arbeten.

Skola om mig?! Vad vill jag bli när jag blir stor? Vad har jag för erfarenhet jag kan ta in i ett nytt arbete eller utbildning. Snabbt fattade jag beslutet att läsa till HR-Koordinatordistansutbildningar.se. Det var smidigt, tills jag skulle börja söka min praktik. Ja, det finns inte många företag som är på sin arbetsplats just nu, enormt många branscher arbetar hemifrån, speciellt HR chefer och koordinatorer. Så ja, den utbildningen blir inte klar för än folk går tillbaka till sina arbetsplatser och det verkar inte ske inom kort. Så jag lade den utbildningen lite på paus, den får bli klar till sommaren istället.

Ännu en gång, vad vill jag bli när jag blir stor? Hmmm
Vad gillar jag? Vilken miljö trivs jag i? Vill jag ha kollegor? Vill jag stå i centrum? Så många frågor som ledde till ett yrke jag haft som dröm som liten. LÄRARE!
Jag skall bli lärare! Vilken årskull skulle jag kunna forma och undervisa i?
Jag anser att Förskoleklass till åk 3 eller gymnasielärare, är de åldrarna som jag kommer att göra mest nytta! Så Förskoleklass- åk 3 fick det bli, jag sökte och kom in lagom till våren 2021!

2020 SLUT

Just ja, vi förlovade oss också! Det glömmer man ibland när pandemin tog över.

”Grova Lussekatter”

Vi prövade att göra grova Lussekatter, lite mindre socker, och fortfarande lika smarriga som ”vanliga” Lussekatter.

Vi tog detta receptet: Kungsörnens egna recept på Lussekatter och ändrade lite.

Ingredienser
40 st
900 g (ca 15 dl) Kungsörnen Vetemjöl (istället tog vi ½ (7 dl) grovt mjöl)
200 g smör eller margarin
5 dl mjölk
50 g (1 pkt) jäst för söta degar
1 g saffran, 2 paket
1 tsk salt
2 dl strösocker eller vit sirap (Vi tog 1 dl socker och ersatte 1 dl med kvarg)
1 ägg till penslingRussin till garnering

Smakar lika gott och var lika saftiga och jag tycker att blodsockret inte blev lika svängigt när man skulle äta dem.

Jag brukar göra så att min deg jäser 25-30 minuter extra, under första jäsningen. Då blir trådarna i degen mer utdragna och sockret stiger inte lika fort.

Om man både vill vara lite ”nyttig” och få lite bättre koll på sitt blodsocker. För bullar äter vi, lika mycket som alla andra! Om inte fler, vi blir ju låga i sockret också och kanske måste ta en extra! Otur!… 😉

Lite intressant fakta om jäsning;

Under jäsningsprocessen bildas bubblor av kolsyra som gör degen luftig och porös. Trådarna fungerar som väggar som gör att luftbubblorna som bildas under jäsningen stannar kvar i degen och gör brödet luftigt. Vetemjöl är det mjöl som innehåller mest gluten och halva mängden mjöl i en deg bör bestå av det för att degen ska jäsa bra och brödet bli poröst. Även en lång jästid bildar starka glutentrådar.

Att baka bröd är ett sätt att behandla spannmålskornets stärkelse och protein så att speciellt stärkelsen blir mer lättillgänglig för matsmältningsenzymerna i kroppen. Detta kräver att mjölet hettas upp med vätska.

När man bakar bröd får man dessutom, genom jäsningen, igång en uppluckring och arombildning innan stärkelsen hettas upp. Processen fulländas sedan under avbakningen. Vid jäsningen förbrukar jästen socker och producerar koldioxid och alkohol i degen. En del av stärkelsen i mjölet omvandlas vid degberedningen av mjölets enzymer till maltsocker. Man behöver alltså inte tillsätta socker i degen för att få den att jäsa. Den 

Tillväxten styrs i huvudsak av tre faktorer: näringstillförsel, syre och temperatur. De näringsämnen som tillförs under den biotekniska processen är kolhydrater, kväve, fosfor, magnesium och vitaminer. Genom att sänka temperaturen sänker man också jästcellernas aktivitet. Det är därför som den färdiga, färska jästen förvaras i kyla.
https://www.jastbolaget.se/vad-ar-jast/

Vissa livsmedel, framförallt mjölkprodukter och jäsning avviker dock från detta samband och kännetecknas av höga insulinsvar och låga blodsockersvar. Denna obalans mellan blodsocker och insulin är inte relaterad till laktos i mjölk. En tänkbar mekanism bakom mjölkprodukters insulinstimulerande effekt är via proteinfraktionen och det är känt att vissa livsmedelsproteiner stimulerar insulinfrisättning efter måltid. Det är oklart vilken betydelse protein-stimulerad hyperinsulinemi har på metabola riskfaktorer.
https://www.diabetesportalen.lu.se/forskning/avhandlingar/2006/insulineffekter-av-mjolk-och-andra-matproteiner