Militären Kapitel 3 – Första året – Vinterlägret – 16 år

Första året

Man kör 1 vecka i Transtrand, man blandas upp i grupper med Hemvärnet.  Fokus är att man skall lära sig överlevnad i fjällen, vilka utmaningar som kan komma och självklart åka skidor, men på gamla träskidor. Man åker mest längd.

Ex på en dag:
06.30 Väckning
06.45 Städa logementet, bädda sängen
07.00 Frukost om städningen blev godkänd
07.45 Lektion i överlevnad i fjällen, vad är viktigt att tänka på
09.45 Fika
10.00 Samling för att ut och åka på fjället
10.10 Indelad i grupper om att köra med pulka och material/mat/utrustning eller utan.
12.30 Lunch på fjället
13.30 Fortsatt färd på fjället
16.00 Genomgång om vad vi lärt oss, vad som är viktigt att tänka på.
17.00 Fritid
18.30 Middag
19.30 Gemensam eller fri aktivitet

Man gör alltid en ”Överlevnadskurs” i 2 dagar.
Som innebär att man skall gå igenom allt man lärt sig och kunna klara sig i grupp som ett överlevnads prov. 

Dag 1
Jag började med längdskidåkning i ca 3 h, stannade för för vila mitt på fjället, ca 15 min. Fortsatte färden mot vår sovplats. Första året så sover man i samma typ av tält som vi sov i på sommaren. Man kommer till en lämplig plats efter ca 6-7 h skidåkning. Vi slog läger och gjorde upp eld för att laga middag. Man lägger sig tidigt då de blir väldigt mörkt väldigt fort.

Dag 2
06.30 Väckning
07.00 Frukost på tangiakök.
08.00 Packa ihop tältet och avfärd

Vi fortsatte över Transtrans fjällen. Snoret i näsan frös till is, de var kallt och dimmigt. Dimman blev extremt tjock och vi försökte hålla oss i gruppen. Men jag och min ”partner” Y. Vi ser att en av oss åker ut ur spåret. Vi ropar på honom och åker efter honom för vi inser att de är något fel. Vi kallar till vår kapten vi hade bakom oss och vår vän sitter ned i snön med skidorna på och bara svamlar, pratar om solen, om mamma, om mat. Inget hängde ihop. Han har blivit kall och börjar yra. Han hade fått något som kallas snökoma. Vi får med honom på vår pulka. Vi kommer ikapp vår grupp, men de är tungt med honom på vår pulka och tjock dimma. Men vi kommer till en viloplats där vi kan göra varm saft till honom så han får energi och värme. Inte långt där ifrån slog vi läger för natten.

Dag 3
Var att vi bara skulle hem, men de var en lång tur.
De tog ca 6-7 h att ta sig hem. Man var trött och sliten när vi kom tillbaka till vårt logement.
Detta blev sista kvällen för detta vinterlägret och de var spex och stoj på kvällen.
Sedan hemfärd dagen efter.

 

Författare: vagautmanadiabetes

Ida Kristoffersson heter jag och är född och uppvuxen på en Ö i Göteborgs Norra skärgård. Jag är 29 år och har bott lite överallt i världen, men sedan 2012 flyttade jag till Centrala Göteborg. I vår kreativa lägenhet med massa krimskrams bor min sambo A. Och vår kära katt Pantro, som så klart är svart och döpt efter ”Thunder Cats”. Idén till Våga Utmana Diabetes Jag har tänkt skriva en bok många gånger, men de blir aldrig av så då prövar jag på bloggvärlden. Jag har haft Diabetes typ 1 sedan jag var 9 år gamla, jag firade 20 år med min sjukdom 2017.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s