Att svimma

När jag var på diabetesläger när jag var mindre 9-12 år. Så var de många diabetiker som tuppade av, som svimmade av att de var låga i sockret. Jag blev lika rädd och chockad varje gång de hände.

Jag frågade en läkare som jag verkligen såg upp till Ragnar Hanås, ”kommer jag också att svimma som dom andra barnen gör?”. De jag fick till svars är att om man inte har svimmat de första 6 åren med sin diabetes, så brukar man faktiskt inte svimma senare i livet heller.

De är inget som finns någon forskning på, men de har gjort att man vågade slappna av lite. Nu har jag faktiskt aldrig svimmat på 21 år med diabetes, men man skall aldrig ta det för givet. ”knock on wood”

Men något jag har insett är att om jag har varit ute och sprungit och märker att jag glömde dextrosol och jag börjar bli låg. Jag försöker bara ta mig hem, ibland enbart på 2,1 / 1,9 i blodsocker. Min kropp vet att den skall hem, ibland minns jag inte ens de 3 sista kilometrarna hem, utan min kropp har bara tagit mig hem. Kroppen kämpar och tar en hem för min envishet om överlevnad är så stark.

jobbigt1

Militären – Kapitel 2 – Höstlägret och Vårlägret

Dessa var ganska lika, vi åkte upp till Skövde, Skaraborgs Regemente P4.
Ibland fick vi flyga dit med Herkules plan ifrån Säve, ibland åkte vi buss.

På Höst-och Vårlägret så var de fokus att gå 3 mila marschen, ta AK4 licens och orientering.

Sammanfattning

  • Alla hade infanterield, för de är inga sköna kläder dessa militärkläder som aldrig förnyas. Man fick pudra sig med baby puder.
  • Skuta på skjutbana med AK4 och 22-lång (för de som var under 17 år)
  • Springa en orienteringssträcka mitt i allt.
  • Göra upp eld
  • Vinna matpåsar, för varje station man gjorde och misslyckades så förlorade man ett middags paket.
  • Man avslutade oftast med 10 matpåsar på 15 personer som man delade, ibland färre.
  • Man var ca 15 personer i varje grupp.
  • Man bar 30 kg i en ryggsäck + ammunition på ca 15 kg.

 

Man är rätt mör efter denna veckan.
Men får ändå säga att min diabetes funkade alldeles utmärkt, jag hade blodsockermätare med mig och min insulin pump och extra sprutor hela tiden och såklart mitt dextrosol. Jag bad om någon extra frukt i min väska, annars var jag på samma villkor som alla andra. Jag ville inte bli särbehandlad, dock viste alla ledare att jag hade diabetes, även min grupp och gruppchef visste om det.

 

Militären – Kapitel 1 – Första året – Förarbevis – 16 år

Följ min blogg via:

Follow my blog with Bloglovin

Jag har alltid varit en ”Tamboy” ”Pojkflicka”. Jag ville alltid göra de min bror gjorde och min granne gjorde. De var två coola killar i mina ögon.

När min bror sa att han skulle göra lumpen, så ville jag också göra lumpen, jag gick in och läste lite om de, dels att vara tjej, men också att ha diabetes.
På denna tiden fick inte diabetiker göra lumpen. ”De var inte lämpligt”. Lika ”olämpligt som de var att vara tjej och göra lumpen på 30-talet…”

Först kan man få bli lite arg och frustrerad, men jag kollade på andra lösningar istället.

Min bror gjorde något som heter ”Sommarkurser – Försvarsmakten” ”Ungdomsverksamhet – Försvarsmakten”.
https://www.forsvarsmakten.se/sv/var-verksamhet/ungdomsverksamhet/sommarkurser/

De innebär att man går 2 veckor på sommaren på Känsö, 1 vecka på hösten, 1 vecka på vintern och 1 vecka på våren i 4 år om man vill. Man lägger av när man vill.

De jag såg som fördel var att faktiskt få utmana min diabetes, detta kan bli svårt och tungt, men jag måste våga pröva och testa och se om de går.

Första året – Förarbevis – 16 år
Andra året – Skepparexamen – 17 år
Tredje året – Nattnavigering, VVF och motorkunskap – 18 år
Fjärde året– Ledarskapskurs – 19 år

Första året
Man kör 2 veckor på sommaren ute på Könsö. Fokus är att man skall lära sig båtvett och avsluta kursen med att man tar Förarbevis för båt.

Ex på en dag:
05.30 väckning
05.35 Löpning 5 km, och  ”gympa passs”
06.30 dusch
06.45 Städa logementet, bädda sängen
07.00 Frukost om städningen blev godkänd
07.45 Lektion i förarbevis
09.45 Fika
10.00 samling vid båtarna
10.10 Indelad i grupper för att antingen segla 1-kronor eller ro 10 huggare.
12.30 tillbaka för lunch
13.30 tillbaka till båtarna och byte av båt
15.45 tillbaka till land
16.00 genomgång om vad vi lärt oss
17.00 fritid
18.30 middag
19.30 gemensam eller fri aktivitet

Man gör alltid en ”Överlevnadskurs” efter 10 dagar.

Som innebär att man skall gå igenom allt man lärt sig och kunna klara sig själv, navigera själv och ta sig genom skärgården, dock med följebåtar.

Dag 1
Jag började med 10 huggarna. Vi skulle ta oss ifrån punkt A till punkt B en grupp av 10 personer och en som styr båten. Vi rodde i ca 4 h, sedan gick vi iland för att fika lite, större fika än vanligt, men ingen lunch.

Sedan rodde vi i 4 h till och där skulle vi slå läger.
Vi satte upp vårt tält som man bor mellan 12-15 personer i.
Man gör upp en eld i mitten av tältet, så man har en som är eldvakt, så man byter varje timma om att sitta vakt hela natten.

Dag 2
06.00 väckning
06.10 En liten joggingrunda
07.00 frukost på tangiakök.
08.00 Packa ihop tältet och avfärd
Min grupp seglade nu 1-kronor i ca 5 h
Lunch/fika
Fortsatte seglingen till målet i ca 3 h.
Upp med tältet

Dag 3
Var att vi bara skulle hem, men de var en lång tur.
Vi satt i vår 1-krona i nästan 12 h tills vi var tillbaka hemma igen. Vi fick lunch serverat av följebåtarna direkt i segelbåtarna.
Alla fick navigera själva och de förhörde oss om vad olika sjömärken heter och hur man läser dem och vad de betyder.

Vi avslutade lägret med att köra provet för förarbevis för att få komma tillbaka till nästa år.