Hba1c under v.20-40 skall vara under 40, mitt är i vecka 28, 38, men i vecka 33 är de 44. Men fortfarande godkänt och bra.
Träning
Ja, detta med träning, jag tänker hela tiden, rumpa, armar rygg kan man träna, men de finns liksom ingen energi över till träning. Får jag minst 30 min över, då lägger jag mig gärna på soffan och vilar eller ser på Vänner. Inget avancerat.
Jag promenerar minst 30 min varje dag, gärna mer pga foglossningen. De känns bättre i fogarna om jag rör på mig, men kan inte säga att de är någon Power Walk direkt.
Jag låste mitt gymkort 17 dec-15 augusti 2019. Tror inte att jag kommer att nyttja detta på ett tag nu. Jag kommer verken ha tid eller ork. Vi får se vad jag gör med mitt Göteborgsvarvet startnummer……. Antagligen inte starta i alla fall….
Vecka 30 Var de sista magplasket – vi gjorde en facebook grupp där vi kan ge tips till varandra och en bild på när bebis är född. Magplasket var de bästa man kunde göra. Rekommenderar verkligen detta. Bra träning, hade alltid träningsvärk efter, bra avslappningsövningar och extremt bra information inför förlossningen. Man var alltid väldigt taggad när man gick där ifrån till att förlösa. Det känns så naturligt. En riktigt bra barnmorska var det som höll i vårt pass.
Vecka 28 Kroppsmålning – Istället för att ta en traditionell bild i en studio med magen, så fick jag kontakt med @lindagartman som kroppsmålar. Vi tänkte direkt att de är så mer vi än en tramsig bild i en studio. L. målade min mage helt efter vad vi kom på när vi satt där. De tar minst 4 h att måla, så att man har snax och kaffe nära till hands är ett tips. Slutresultatet blev en björk, för att jag är ifrån Björkö, bebisen blev en apa för vi har djungeltema i rummet och A. är ifrån Buenos Aires, så bilden blev Björkö möter Apa i Buenos Aires. Så himla snyggt. Så mysigt också, tror bebisen gillar att bli målad, den sparkade när hon målade med penseln.
Vecka 28 Foglossning – har fått foglossning. Om ja tyckte jag var långsam förut, nu är jag väldigt långsam. Kommer ingenstans. Minsta lilla sidorörelse gör fruktansvärt ont. Att sätta sig i en bil, att ta på sig byxor, skor allt gör så ont. Sitta är väldigt obekvämt, så hade jag bestämt hade man väl legat ned i sängen hela dagen. Jag hoppas att denna foglossningen släpper lite grann. Nu skippar jag mitt kaffe på jobbet för jag orkar inte gå ned för trappan och hämta kaffet.
Vecka 28 Klaga på G5 sensorerna – eftersom mina satt kvar i max 2-3 dagar (de skall sitta i 7 dagar) och det hände med fler än 6 st. Så sa jag till diabetessköterskan, hon sa att jag skulle meddela till Jönköpings depån som ansvarar för medicinerna och få nya, men det var inte deras ansvar sa de så jag blev skickad att klaga till Dexcom direkt om detta, där fick jag ett svar om att tejpa dem, men ingen som tog något ansvar om vems tillverkningsfel de var, att det var dåligt klister. 6 st på 2 veckor använde jag. Diabetessköterskan sa att de är Jönköping som skall ta ansvar, det är de som delar ut dem. De på dexcom föreslog tejp, men vem betalar för tejpen?! Ibland blir man lite less på alla dessa läkemedel, som man måste ha för att överleva, men då också bara bli vidareskickad och ingen tar ansvar om de händer något eller om de är fel på produkten. Känns ganska kasst.
Min egna lösning på problemet är att torka rent med handsprit innan, då fäster klistret bättre.
Vecka 29 Blödde – CTG – Ultraljud – Vi åkte in för jag blödde, inte mycket men de var ändå blod. Jag blev nervös och ringde till Östra som var väldigt tillmötesgående och bad oss åka in. Många olika tester och besök, men efter 5 h så fick vi lite svar. Moderkakan har åkt ned och ligger bara 1,5 cm ifrån öppningen, de vill helst att den ligger 2 cm ifrån öppningen vid en förlossning, så vi får se om de blir planerat kejsarsnitt eller inte. Men de vet vi först v. 34. Då gör vi ett nytt vaginalt ultraljud och hoppas på att den ligger mer ifrån. Han ligger dessutom fortfarande i säte, han har dåligt lokalsinne den lille. Men han rör sig mer och mer för varje dag och varje spark, boxning, hicka är en lycka.
Vecka 31 Åre – vi fick av min arbetsplats att vi alla skulle åka till Åre med partner och med barnen. En fantastisk fin julklapp, men jag var väldigt nervös inför detta. Att flyga i v.31 kändes sådär. Men lästa på både på SAS och Braflygs hemsidor och på 1177. Har man stödstrumpor så är den korta lilla turen ingenting. Så vi packade och var redo för kylan. Åre erbjöd massa snö och som kallast – minus 23 grader. Lite kallt i min mening, men skönt att komma bort. Men när man har fått foglossning så är man lite nervös när man går, när de är så halt på gatorna. Kylan gjorde de inte heller lättare att röra sig, de gjorde att foglossningen kändes ännu mer. Men som tur hade vi bubbelpool och bastu i huset. Så man kunde värma kroppen, då kände man inte av foglossningen lika bra.
Vecka 32 gick jag och A. på spa – vi åkte till Arken Spa och bara mös och njöt. Vi båda bokade in behandlingar. Jag bokade ”Lovely Mama”, ansiktsbehandling, nackmassage, ansiktsmassage, huvudmassage, fotbehandling. Så underbart, efter gick vi till avslappningsrummet och jag hade somnat och börjat snarka…. Men verkligen en bra behandling för någon som är gravid, jag rekommenderar de verkligen. Dock var de inte superskönt att ligga på rygg så länge, 55 minuter. Jag fick ta en paus och sätta mig upp lite och dricka vatten, mådde lite illa.
Viktkurvan
Jag har inte gått upp något sedan vecka 28, dels för att jag har kräkts en hel del och ändrat min kost. Detta att illamåendet skulle försvinna efter v.12, de som får den lotten är lyckliga. Jag var utan illamående mellan vecka 18-25. Vid vecka 25 så mår jag illa innan middag, under middag och kräks ibland under nätterna. Frukosten är likadan, äter jag inte direkt när jag vaknar är det kört, efter frukost hjälper de om man vilar i 2 h. Då slipper jag kräkas, men de är inte så lätt när man arbetar och gå och vila.
Ifrån vecka 33 är jag sjukskriven till 100 %, det har underlättat både illamåendet, kräkningarna och de är lättare att äta den maten som passar för stunden, man kan ta de som man inte mår illa av just där och då när man är hemma.
Totalt har jag gått upp 15 kg hittills och hållit en bra viktkurva.
Kost
Kosten är väl inte vad jag är van vid. Jag är väldigt noga med min kost, dels för min diabetes och för att jag gillar att äta hälsosam mat. Men just nu får man äta vad jag gillar och inte kräks av. Så de har blivit en del jordgubbskräm, risifrutti, yoggie, frukt, nötter, chips, choklad och frallor. Massa goda grejer, dock är de trist ibland när man har lagat mat i 30-45 minuter, och mår så illa när maten är klar så de blir bara en risifrutti till middag. Men så är det. De är bara 6 veckor kvar, bebisen behöver mat och jag behöver vara nöjd och glad och få energi!
Mina kravings börjar bli choklad, glass och chips, börjar bli lite kock i ansiktet och på rumpan, men de får vi ta tag i sedan. Inget jag bryr mig om nu, nu är det viktigaste att vi har en bebis som mår bra.
När jag äter på nätterna för att jag är låg, är jag mer förbannad än något annat. Jag står verkligen och muttrar. För man är inte hungrig, man är inte sugen, man mår illa och så skall man äta för att man är låg i sockret och man är skit trött. Önskar man hade en liten kortfilm på hur arg man är på natten. Ibland skrattar jag åt mig själv för jag står där som en liten sur gubbe i köket och äter.
Baby shower x 2 stycken
Vilka vänner man har, jag har fått två babyshowers. Den första med mitt ena gäng som gjorde en blöjtårta, de trodde jag aldrig i hela mitt liv att jag skulle få. Så fantastiskt och vad jag blev lycklig. Så många roliga lekar och insåg att jag inte läst på särskilt mycket om att faktiskt ha ett barn . Utan mest bara läst på allt om själva förlossningen. Och sedan?! …… De får bli mitt fokus från och med nu…..
Min andra babyshower var toppen, åkte på jul- kranskurs och fick saker jag behöver efter förlossningen, såsom ansiktsmask, ögonbrynsfärg, öronproppar, belgisk choklad, vin och goa grejer. Så underbara vänner man har.
Julmarknader
Jag arbetar inte bara med event, jag har även ett eget företag, Old becomes New. Jag hade planerat in att köra tre julmarknader, men de fick bli två julmarknader orkade inte fler. Mitt engagemang var bra, men inte som det kan vara. De blev mer att jag satt på en stol och gjorde mitt bästa. Shit, de var tungt att köra 100 % arbete + julmarknaderna. Som tur har jag min stora kärlek A. som hjälpte mig att bära runt på alla produkterna. Utan honom hade jag inte orkat, men vilken skillnad man är som person som gravid när de gäller energi nivån.
Vecka 33 gjorde vi vårt tillväxtultraljud TU – efter de så ser man om man skall sätta igång förlossningen tidigare än planerat. Jag har hört mig för lite, om han är 18% över sin kurva blir det två veckor tidigare än planerat, om han är 22% över sin viktkurva så blir det tre veckor tidigare. Sist vi var där i vecka 29 så var han 14 % över. Nu var han +/-0 % över sin kurva, så helt perfekt, så det är 26/2 som gäller fortfarande. Han skall bara vända på sig.
Vecka 34 vattnet gick – vi misstänkte att vattnet gick en morgon när vi vaknade. Jag skulle gissa på att de rann ut 2-3 dl vatten. Så vi ringde in och frågade. De sa att 2-3 dl är ingenting, livmodern skapar den vattennivån på nolltid igen, kommer de 1-2 liter vatten. Då skall vi börja oroa oss och åka in. Men efter att ha pratat med dem kändes de lugnare. Så vi åkte inte in, men på kvällen tyckte jag de kom mer vatten. Jag sprang runt i hela lägenheten och packade BB-väskan och insåg att vi snart skall vi ha en bebis. Men ringde ytterligare en gång in och de sa att de inte var något att oroa sig för, men att vi kunde komma in om vi var oroliga, men vi stannade hemma. Men i detta ögonblicket insåg vi båda att de är nära nu, kanske inte ens 6 veckor kvar.
Så vi fixade de sista i barnrummet, skötbord, sängen, lakan etc. Jag har även börjat skissa på att måla väggen i barnrummet. De blir ett fint djungeltema. Så som vi målade magen, de blir samma stil. Så snart de är klart kommer de en bild!
Blodsockret är så pressat
Min G5 har jag nu bytt till G6. En lite bättre uppdatering. Sjukt bra, den är tunnare, håller i 10 dagar istället för 7 dagar, den behöver inte bli kalibrerad med blodsocker och den sitter mycket bättre. De är en riktigt bra mätare. Men den är inställd på 4,6-7,6 i blodsockernivån. De är väldigt pressat, men de ger också resultat. Jag hinner fånga det höga blodsockret innan de går över 10.0 och hinner fånga de låga innan de går under 4,0.
Så de är en bra mätare, trots alla larmsignaler som man inte alltid är så glad över.
En Vilodag
En Vilodag
En arbetsdag
Insulindoser
Ny bas, 21 enheter vecka 27-28
Ny bas, 26 enheter vecka 29
Ny bas, 24 enheter vecka 30
Ny bas, 28 enheter vecka 31
Ny bas, 27 enheter vecka 32-34
Men när de var jul och nyår, när man äter mycket mat och ganska fet mat så tog jag även 3 extra enheter Togeo på kvällen för att inte få höjningar på natten.
Måltidsdoserna har ändrats lite grann ifrån 5 enheter / måltid till 6 enheter / måltid.
De har varit svårt med måltidsdoserna, framförallt när man kräkts upp den maten man tog insulin för. Frukost och middags dosen har jag delat upp på två. Men eftersom jag kräks först 3-4 h efter middagen har de också varit en svår utmaning. Från och med nu skall jag testa att sova lite halvsittande för att inte bli illamående så sent på kvällen.
Dygnsrytmen – hans dygnsrytm har inte ändrats, så han håller väl samma schema när han kommer ut. Mellan 07.00-11.00 så kör han ett rejs, 15.00-16.00, 18.00-20.00 kör han ett träningspass och mellan 22.00-02.00 då är han som mest aktiv. De är en dygnsrytm jag kan leva med. Vi får se när han kommer ut om den håller i sig.
Barnmorskan och Diabetes sköterskan
Jag tycker att jag har fått en bättre kontakt med min barnmorska nu. Vi pratar mer bebis, och sådant som man skall prata med en barnmorska om. Min diabetessköterska är den som får ta alla tråkiga saker, blodsockret, nya mätare etc, men hon älskar sitt jobb, de märker man. Hon är den bästa, man önskar man kunde behålla henne för all framtid. Vecka 32 har jag fortfarande ingen läkare. Barnmorskan pratar alltid om att jag skall ha en, men har fortfarande inte fått någon. Får se om jag får någon överhuvudtaget.
Arbetet
Jag har arbetat 50% under vecka 28-32, de räckte gott och väl när man mår som man mår. Men från och med vecka 33 är jag sjukskriven 100%. Hittills har jag varit hemma i 7 dagar och jag är redan rastlös. Men jag vilar och får äta rätt, de gör att kräkningarna har redan minskat.
Ett tips! – Jag går ingenstans utan stödstrumpor, de har gjort att jag inte svullnat i mina fötter, dock har jag lånat större skor, men mest för att kunna ha flera strumpor på sig nu när det är kallt ute. Men stödstrumpor is the shit.
Diabetes är en kamp - Våga utmana den 