Följ min blogg via Bloglovin
I år var de mycket jobb och mycket annat som prioriterades istället för träningen inför varvet.
Jag sprang ca 7-8 km 1-2 ggr / vecka i ca 2 månader innan. Jag var inte i någon toppform, men kände ändå att jag skall göra det.
Mitt mål var i år 3:15 h. Jag hade som plan att om någon bjöd på öl, stannar jag där en stund, bjuder någon på glass stannar jag där en stund. Jag skall chilla och ha kul rakt igenom loppet.
Kl.09.30 började jag med en frukost som innehöll, en macka, ett kokt ägg, en smoothie med banan och hallon, vatten med resorb, kaffe och yoghurt.
Mitt blodsocker under morgonen och förmiddagen pendlade mellan 7,1 och 8,7. Perfekt.
Jag åt lunch kl 13.00 då blev de pasta med tomatsås, sedan gjorde jag i ordning mig för att springa. Packa plåster, tejp, GlucoGel, dextrosol, libremätare, hörlurar. Allt som skall med i sin lilla väska.
Jag började mitt lopp kl 14.55 och hade då 8,6 i blodsocker.
Mitt blodsocker pendlade mellan 7,2-11,1 under hela loppet, vid 7,1 tog jag två dextrosol för att vara på den säkra sidan. Drack 2 vatten och en energi dryck vid varje stopp.
Jag fick kramp i båda benen efter 1,6km, men fick lite salt och dextrosl. Så körde jag hela vägen in i mål!!! På 2:08h. Jag är så nöjd!
Dock när man kommer i mål så får man banan, energidryck och kexchoklad, men man fortsätter inte att vara aktiv, där skulle jag ha tagit insulin till min banan, men de gjorde jag inte och fortsatte upp till 17,5 innan jag insåg att jag var hög i sockret.
Som de nog är för de flesta, kan man knappt gå dag 1 och dag 2.. Men är så stolt och tänker anmäla mig igen! Detta skall bli en tradition.
Detta är ett väldigt bra sätt att utmana sin diabetes på. De finns inga krav och inga mål. Man skapar allt själv!
Diabetes är en kamp - Våga utmana den 