Att bli gravid kan vara väldigt kritiskt för alla, men för någon som har typ 1 diabetes så är de mer kritiskt, dåliga värden kan påverkar barnets utveckling. Mer fakta om det skriver jag i nästa inlägg. ”Tjocka och svaga barn” – utryckt ifrån Barnmorskorna på Östrasjukhuset.
Vi hade väl inte bestämt oss att nu skaffar vi barn, jag sa väl mer att de kanske är dags. Jag fick väl inte 100 % respons på att vi skulle göra barn, men A. är inte dum och när man inte skyddar sig kan allt hända. Som sagt vi försökte inte, vi prickade inga datum, men efter 3 månader av oskyddat sex blev det ett litet foster.
Jag fyllde 30 år den 15 juni och var helt säker på att jag hade mensvärk, vi bjöd över våra vänner på grillkväll. Då jag kände mig både bitter, tjurig, 30-årskris och ville helst att alla gick hem vid 21.00 för jag var så trött. Jag hade en sådan sjuk mensvärk som jag aldrig upplevt innan, men de slog mig inte att jag kunde vara gravid, då jag skulle ha mens den 16 juni. Så vi drack drinkar, dock var jag inte sugen på vin som jag brukar vara. Men ingen klocka ringde.
På lördagen var vi ute igen med några vänner och tog lite drinkar, även då mensvärk och jag tog faktiskt en Ipren, för jag hade inte den minsta aning om att jag kunde vara gravid.
På söndagen sa A. att jag borde kanske ta ett test, men jag tänkte att de är inget, men på tisdagen tog jag ett test, mensen var sen 3 dagar och jag hade fortfarande ovanligt jobbig mensvärk. A. var nere i källaren och tvättade medans jag tog testet. Jag slängde paketet för jag tänkte verkligen att jag inte var gravid. När de blev massa streck på testet fick jag panik, fick plocka upp paketet igen ur sopporna.
Min reaktion om hur jag skulle säga det till A. var att o jag lade asken med testet på, vid dörren så han ser det, så springer jag ut ifrån lägenheten och försvinner. Då jag insåg att jag just fyllt 30 år och kan väl för Fan säga det öga mot öga till A. att vi skall ha barn.
Så jag väntade in honom jag berättade. Han blev glad, båda blev nog lite chockade, men någonstans viste vi ju att de kunde hända.
Då började allt praktiskt.
- Ringa Diabetesläkaren om att jag byter till Östra Special Mödravård
- Ringa och skriva in mig på Specialen hos Östra – Mottagandet där, var väl sådär.
Mottagandet på Östra första samtalet. Hon var barsk och hård. ”Tänk på att alla foster överlever inte, de kallas missfall. Ha inte för stora förhoppningar! Tänk på att du måste ha ett blodsocker mellan 4,5-6,5 annars skadar du fostret. Du måste ha ett Hba1C på 49-52 inte högre, vi måste boka in dig, men vi bokar först in dig till v.7 för du har lite otur att bli gravid mitt i semester då ingen kan ta emot dig”. Jag fick också svara på massa frågor. Detta var det förstasamtalet. Hela samtalet kändes som om att jag faktiskt inte vill utsätta detta barnet för vad som kan ske om jag går över 6,5 i blodsocker. De fick mig att bli osäker på min sjukdom som jag skött så jävla bra hela mitt liv. Nu helt plötsligt stod jag stum och tvekade på att vara gravid som vi var så lyckliga över.
Men jag insåg också eftersom jag har skött mig så bra skall de nog inte vara någon fara, mitt senaste Hba1C som jag tog i april låg på 52. Så de skall nog inte vara något tänkte jag och tog ett eget beslut att detta klara vi tillsammans med rätt kost och rätt inställning!
Hba1c inför att bli gravid skall vara mellan 49-52 – Jag hade 49 innan jag bytte till Östra sjukhuset.
Hba1c under v.0-12 skall vara mellan 47-49 – Jag hade 47, när jag var hos barnmorskan första gången.
När jag och A. var hos barnmorskan första gången v.7 fick vi lite broschyrer om att vara gravid, pratade lite blodsocker och om att de har en fantastiska diabetessköterska som de arbetar med, de bokade in mig till henne först till v.10, men saker och ting hände så de bokade om mig hela tiden och jag fick först träffa henne när jag var i v.17.
Min diabetesläkare som jag haft på Sahlgrenska, sa att alla som är på Östra Special blir behandlade som VIP. Hmmm VIP kan jag inte kalla det. Har inte träffat en och samma person mer en en gång.
De skickade mig till något som kallas ”Diabetes Ronda” eftersom ingen diabetesläkare eller sköterska hade tid och träffa mig. Första besöket på ”Diabetes Ronda” var jag i v. 9. Då ifrågasatte de mitt liv, att jag har ett för aktivt liv, att jag har lite fös svängigt blodsocker att de ville byta mitt snabbverkande insulin. Ifrån Humalog till Fiasp. De ändrade även mina långtidsdoser med Lantus. Ifrån 12 på morgonen och 13 på kvällen ändrade de dem till 10 på morgonen och 14 på kvällen.
De ifrågasatte min höga kurva efter frukost, men eftersom jag mådde så illa och inte alltid fick i mig den frukosten som jag hade planera att äta så vågade jag inte ta fulldos och delade upp frukostdosen på 3 enheter innan och 4 efter om jag åt allt. Detta var de positiva till, men ändå ifrågasatte de höjningen efter frukost. Trots att de är för att jag lyckades äta allt och fick ta lite till insulin lite senare.
De sa emot sig själva.
Nu har jag alltid vågat ändra mina doser utefter vad jag faktiskt gör under dagen, om jag springer ett Göteborgsvarv eller om jag sitter på kontoret. Så ändrar jag mitt insulin efter behov, framförallt Lantusen, långtids dosen.
Diabetes Ronda omgång två. Nya människor, ny diabetessköterska, ny diabetesläkare, ny barnmorska. Satt igen och ifrågasatte mina värden igen. Jag vill också pointera att jag svängde mellan 3,2-12,5 i blodsocker. Jag hade mycket låga värden framförallt på natten, för att de höjde min nattdos!!
Då är jag i v.11 och jag hade helgen innan sprungit ett Triatlon. Som de först ifrågasatte, varför!? Jag skall ta de lugnt. De sa ”Nu lugnar du ner dig med träningen” , men överallt står de om att vara gravid att träna efter vad du själv kan och orkar. Men ta de generellt lite lugnare, inte sluta träna.
Men denna omgången så ändrade de mina doser igen, den långtidsverkande blev 8 på morgonen och 14 på kvällen trots att jag hade jätte låga värden hela natten.
Fiaspen höjde vi till 8 på morgonen fast uppdelad 4+4 och lunchen till 8 och middagen till 8 enheter.
Man har sjukt mycket ångest för att alla blodsocker man tar och som avviker ifrån mellan 4.0-7,5 så får man ångest och tänker att de påverkar inte bara mig, de påverkar någon annan också. Jag var väldigt rädd i början att jag skulle skada mitt egna barn för att jag inte kan hålla stabila värden. Jag fick heller inget stöd i detta trots att jag påpekade det, mer att; ”Ja de får många. De är vanligt.” Men inget mer.
Dietist
Jag fick träffa en dietist i början av graviditeten i v.7. Mer tips om vad man kan äta för att slippa må illa. Ex kalla morötter, pizza sallad, vinegrett på sallad är ganska bra, kalla köttbullar hjälpte mig i början. Kall mat hjälpte illamåendet och att alltid ha rågrutor vid sängen som jag åt det första jag gjorde när jag vaknade för att slippa illamåendet.
Antalet sprutor har ökat en del
Så nu är det inte bara 7 sprutor/ dag utan 12-16 sprutor / dag. För att jag delar upp doserna för att jag mår så illa till alla måltider, inte bara till frukost. Så fort jag tar ett snax = men lite dos.
Träningen
V.6-12 de blev ingen träning alls för min del. Denna ”underbara fantastiska varma sommar” har varit en ren plåga för någon som är gravid och mår illa. Ren plåga. Man vill inte göra något, helst lägga sig under en blöt handduk och försvinna. Jag mådde illa så fort jag svettades eller tog i av något slag.
V.12 Triathlon , ej förberedd
Jag gjorde ett Triathlon när jag var i v.12, jag var anmäld ifrån februari så visste inte att jag skulle vara gravid då. Så jag hade sagt till mig själv, orkar jag så orkar jag, INGEN PRESTIGE!
500 meter simning
30 km cykling
8 km löpning
Jag tränade ingenting inför detta, tänkte jag kan klara det med pannbenet. Jag är vanligtvis en tävlingsmänniska, men nu hade jag en helt annan inställning, antagligen för den lille knodden i magen. Om jag inte orkar eller vill, avbryter jag! Kommer jag sist är det grymt bra, för då genomförde jag det i alla fall.
Jag kom näst sist, men jag gjorde det helt i min takt och de var helt okej, trots att man var gravid.
V.12 KUB-test
Vi valde att göra ett KUB-test. De är inte många som rekommenderar att göra det, samtidigt som barnmorskan rekommenderade det när man har diabetes. Så vi valde att göra ett test. De var ett enkelt blodtest i fingret och ett ultraljud på det.
Inget farligt för verken mig eller barnet. Nu är det ett sannolikhetstest och inget helt säkert, men när de kikade på barnen och såg att de utvecklas som de skall och ser ut att må bra. Urinblåsan såg man, ryggrad, två fötter, två händer och de söta lilla huvudet. Då kändes det dessutom mer verkligt för oss båda. Vi fick träffa den lilla knodden.
Att göra testet gjorde väl oss mer glada att vår lilla krabat där inne mår bra och växer som den skall. De var också kul att se sitt barn, att det faktiskt finns något där inne som lever och mår bra.
Tips när du är gravid
Bok
På smällen ! från A till Bebis – av Söderlund, Ann / Rosander, Hannah, de är en bok om de saker ingen säger. Verken vänner eller barnmorskan.
Appar
Preglife, där kan du som gravid följa vecka för vecka vad som händer med barnet, med dig själv och vad din partner kan hjälpa till med, även massa bra rabatter.
Gravid med Diabetes, där står massa bra tips om vad man skall tänka på när man är gravid med diabetes. Appen rekommenderade min vanliga diabetes läkare, inget de har rekommenderat på Östra. I nästa inlägg kommer de utdrag ifrån appen.
Diabetes är en kamp - Våga utmana den 