Jag startade på 13.0 i blodsockret och tog en halv banan vid start och lite energidryck. Efter 1,5 mil hade jag 21.0, tog lite vatten med energidryck i och 4 enheter insulin.
Jag och min kusin gjorde ett lopp i Ulricehamn för att få bättre startgrupp på Tjejvasan och få öva lite inför. Detta loppet var 2,4 mil.
Detta loppet gick bra. Startade på 10,2 och kom i mål på 7,6. Under själva loppet tog jag någon paus och kollade blodsockret, åt och drack blåbärssoppa + en proteinbar. De var en riktigt solig dag så vi körde på bra. Vi fick en mycket bättre starttid till Tjejvasan efter loppet, men det handlade om sekunder! Detta var ca 2 veckor innan Tjejvasan.
Träningen inför då var vi i skidome i Kviberg åter igen.
Vi tränade en del i Borås med skidor och åter igen på dessa jäkla rullskidor. De var verkligen Bambi på hal is. Jag tog bilen till Askimsbadet och utgick därifrån. För varje gång åkte jag mellan 1,8 mil till 2,5 mil. Hade med mig fika som jag åt efter halva träningen och sedan innan jag åkte hem. Kunde vara en smörgås med massa pålägg, en giffel och mycket vatten. Hade alltid en Sprite med ifall jag behövde snabba kolhydrater.
Under själva loppet
Jag var nervös och mycket adrenalinpåslag kom till trots att man försökte hålla sig lugn. De var sol, men 4 minusgrader, men de gjorde att de var ett bra underlag att åka på. Perfekt väder helt enkelt. Jag tappade bort min kusin efter 10 minuter i spåret. Jag följde efter en annan kvinna som hade liknande mössa och likadan jacka som min kusin. Typiskt, detta märkte jag först efter 15 minuter när jag skulle köra om henne, tyckte hon hade ett lite långsamt tempo. Fasiken, de var bara att köra på. Jag stannade på alla depåerna, men denna gången i lite kortare tid. Tog blodsocker, åt och drack.
De var en gång jag kände att jag mådde illa och då stannade för ett blodsocker. Då hade jag 22.1… Så de var bara att ta en banan som jag hade i min magväska och 7 enheter insulin. Sedan lite snö för att få lite vätska.
Jag körde på. Körde på med lite mer go feeling i kroppen och stressade inte i mål. Jag var inte lika tids intresserad som min kusin. Jag stannade och hjälpte en gammal dam som ramlat i spåret, men då självklart fick man en utskällning av alla kärringarna som körde… Tjejvasan är väldigt mycket mer otrevligt att köra än Kortvasan. Tanterna skriker och skäller på en hela tiden. Men ca 2 km innan mål så ramlade en tjej i en backe, tror vi blev 5-6 tjejer på hög som ramlade över varandra. Shit, de var svårt att ta sig upp och ur, även här skrek kärringarna åt en. För fan, hjälp till i stället!
Sedan såg jag målgången och var inte alls lika trött i mål som förra loppet. Underlaget gjorde skillnad, men också min träning inför. Jag kom imål på 4.9 i blodsocker. Lågt tycker jag, men då var de dags för kexchoklad, banan och vatten!
Så nöjd.
43 minuter snabbare än förra året och bara 4 minuter efter min kusin. Trots att jag inte stressade och hjälpte behövande i spåret! Jag var riktigt nöjd och stolt.
Detta är ett lopp jag verkligen rekommenderar, oavsett tränad eller ej. Är det både vackert och utmanande och man kan verkligen köra i den takten som man själv önskar. De finns olika spår som kör olika fort. Så man tar de som passar ens egna tempo och humör!