Författare: vagautmanadiabetes

Göteborgsklassikern innebar 3 olika lopp i Göteborg under ett år. De var jag och min kusin som bestämde oss för att träna till detta.

• 5 mil cykling runt Hisingen – i maj
• 1000 meter simning i Delsjön – i augusti
• 1 mil löpning i Skatås – i november

Inför själva loppet
Cyklingen: Då cyklade jag ifrån mig i Guldheden till Billdalspark, jäms vattnet. 17 km en väg så tur och retur blev det 34 km. Detta cyklade jag 2 gånger i veckan i ca 2 månader innan loppet. Jag cyklade med cykelkorg så jag kunde ha med mig, sportdryck, vatten, dextrosol och frukt.
Simningen: De tränade jag på Valhalla, 1 km/vecka i över ett år. Inomhus dock, jag simmade 1 km på 27-29 minuter, så målet var en liknande tid i Delsjön.
Löpningen: Sprang jag 3 gånger i veckan i över ett år innan, allt ifrån 4 km-10 km/ gång.

När jag tränar så här är mellanmålen superviktiga och gärna under hela dagen. En grov macka med mycket pålägg, eller yoghurt med en bra müsli till. Måltiderna är också viktiga, mycket kolhydrater och protein. Hela tallriksmodellen är viktig.

På själva loppet
På alla loppen, på min nummerlapp skriver jag alltid VÄND och en pil. På baksidan skriver jag alltid att jag har diabetes typ 1. Ring min kusin som jag kör loppet med och även om jag har en familjemedlem eller vän som tittar på loppet så att de är nära till hands. Men deras nummer står alltid på baksidan, men jag skriver alltid ring 112 först sedan mina nära. De står även ta ett blodsocker på mig och informera 112 om vad det står i rutan, om de kan detta.

Min kusin har varit med på alla loppen som jag kört. Hon är väl informerad om vad hon skall göra.

• Om jag är låg skall hon ge mig söt vätska, är jag okontaktbar skall hon tugga dextrosol i sin mun och spotta i min kind så att de sakta kommer socker i mig tills ambulansen är påväg.
• Om jag är hög skall hon ta spruta, men bara 1-2 enheter ifall de är adrenalin som spökar och ta ett nytt blodsocker efter 30 min. Både om man är låg och hög i sockret.

Jag har alltid blodsockermätare med mig och allt annat om är viktigt att ha med.

I startfollan på alla loppen, står jag alltid och tar blodsocker, tar lite enrgidryck, ett äpple eller en banan. Alltid något inför start. Även hon gör det.

Mitt i loppet så stannar jag alltid för att ta ett blodsocker.

Cyklingen: De var en super fin dag! Strålande sol. De är viktigt att ta blodsocker under själva loppet. Jag cyklade även själva loppet med cykelkorg så att jag kunde ha med mig sportdryck, vatten, dextrosol, proteinbars, japp och frukt. Min kusin hade extra dextrosol i sin magväska, men hon cyklade så fort så  jag hann inte med, helt plötsligt var hon borta. Jag hade japp, powerbars, energidryck och dextrosol, men min ”extra väska” cyklade iväg. Dock kändes de inte så farligt. Detta loppet cyklade jag med en nypa salt, fick lite kramp här och där och stannade och åt choklad och drack vatten. Jag blandar alltid energidryck i mitt vatten. För enbart energidryck gör att de blir för mycket socker på en gång, men hälften vatten hälften energidryck är perfekt för min träning.

Hur de gick under loppet
Jag kommer inte ihåg tiden, men var väldigt nöjd med tiden minns jag. Det var både kul och utmanande för diabetesen. Men jag var väl förberedd, de gjorde att de blev enklare.

Simningen: De var kallt, regnigt och blåsigt. En väg skulle bli enorm motvind när vi simmade. Vi hade start först kl 11.45. Men de var blodsocker hela morgonen, och en rejäl frukost som gällde.

Hur de gick under loppet
De var inte så tungt som de såg ut, kom in på 27,5 minuter trots motvind. De är så kort lopp, så de händer inte så mycket med blodsockret under så kort tid. Lite adrenalin, men inte mycket.

Löpningen: Vi hade start kl 10.30. Gjorde en rejälfrukost med både grovt bröd, fil och flingor. De var en kall dag så de var rejäla kläder på sig som gällde. Väldigt lerigt. Jag var så adrenalin fylld så jag spurtade iväg så sjukt fort.

Hur de gick under loppet
Jag sprang 1 mil i träng i oväder på 51 minuter. Jag startade på 13.0. Jag sprang så fort att jag föll så snabbt i sockret att jag åt nästan ett helt paket dextrosol och ställde mig i kanten för att vänta in min kusin för att få hjälp i mål, men där var tiden så viktig att jag sprang ändå. Vet inte hur jag kom i mål, men i mål kom jag på en bra tid, men mådde skit när jag kom i mål, jag var helt vit runt munnen av allt dextrosol, dock kom jag in på 4.1 i blodsocker, men man inser hur låg jag varit om jag tryckt i mig ett paket dextrosol och hade 4.1.

Jag skulle ha stannat upp och andats och tagit det lite lugnare, men min vinnarinstinkt kom före min sjukdom. De var inte okej.

Under alla loppen
Försöker jag att ligga på ca 10.0-12.0 i blodsocker vid start, fylla på med energi under själva loppet (inte simningen). Jag har alltid samma magväska på mig vid lopp, med körkort, kontanter, dextrosol, insulinspruta, nålar, blodockermätare i en plastpåse, russin, proteinbar, GlucoGel, japp & plåster.

Att vara mamma är helt fantastiskt! De är en helt annan värld och ett helt annat arbete som man inte är van vid, men man vänjer sig med sin nya roll. Lillen fyller redan
3 månader imorgon. De är slitsamt men allt de mysiga och alla skratten överväger allt.

Blodsockret
Jag har 46 i Hba1C ett medelvärde på 7,7 i blodsocker. Trots att det ser ut som den värsta bergodalbanan. Jag har min G6 varningarna på mellan 4.6-8.9. Men de är svårt att hålla sig inom spannet. Helt beroende på hur Ragnar äter. Om han äter mer än 15 minuter brukar jag kunna jämföra det med 3 enheter Fiasp. Dock kan man inte förbereda sig för det och äta innan, ifall han inte äter så mycket eller om han äter mer.

Man måste verkligen äta medans man ammar.

Men jag kan också tycka att mitt blodsocker är mer högt än lågt. Trots att lillen äter mer än tidigare. Man säger att när man ammar så ligger man väldigt lågt ofta, men jag tycker att jag är hög i sockret mer ofta. Jag äter inte alls så mycket som jag har blivit rekommenderad. Jag äter heller inget på natten när jag ammar. Det behövs inte.

Jag har inte tyckt amningen har varit så ansträngd som jag hade hört att den skulle vara, eller så var jag såpass bra förberedd. Jag känner mig helt ”normal” vid amning, men dock lite för hög i sockret, men hellre det än för låg.

Känslan av att vara låg och hög
Efter att jag nu inte är gravid längre har jag fått tillbaka känslan av hur det känns att vara låg och hög. Antagligen miste jag den känslan för att man var så hård mot sig själv att inte lät sig bli hög eller låg. Det är skönt att känna dessa igen. Så jag kan stoppa en känning i tid eller en höjning i tid. De är inte lika känsligt som innan graviditeten. Men jag känner det igen! Det är viktigt för mig!

Maten & Insulinet
I en längre period prövade jag 13 enheter Toujeo till frukost och 2 enheter innan jag gick och lade mig, men insåg att 15 enheter Toujeo direkt när jag vaknar är det bästa. Fiaspen tar jag 4 enheter till större måltider och 3 enheter till ett mellanmål.

Dock har jag ändrat Toujeon igen. Testade 10 enheter på morgonen, för att värmen börjar komma. Värmen påverkar också blodsockret. Man får lägre blodsocker när det är varmt, men nu har jag hittat att 12 enheter Toujeo passar mig bäst när våren kommer och jag ammar 100% fortfarande.

Frukost: två mackor med skinka, lite yoghurt, ett glas juice (för amningens skull), ett glas vatten och te/kaffe.
Mellanmål: Kaffe + en frukt
Lunch: Pasta eller paj med både grönt, kolhydrater och protein i.
Mellanmål: kaka + kaffe
Middag: Pasta eller ris med fisk eller kött till.
Snax: ostbollar eller chips

Träning
Jag har inte direkt kommit till skott än, jag har laddat ned appen ”Mamma Mage”, Jag har öppnat den och gjort några övningar, men känner inte direkt att jag hinner träna, eller så är det inte mitt fokus eller prio just nu. Trängningen kommer. Jag har hittills gått ner 14 kg av 18 kg så 4 kg till att gå ner och de är enbart av amningen, så jag känner mig inte stressad över det.

Dock tycker jag att man känner sig svag i rygg, armar och ben. Man är inte som man var förr. Jag har insett att muskler är verkligen en färskvara. Dock bär man ju runt på en 5 kg bebis, så lite träning borde man väl få.

EDAN
Jag tycker att det gör fruktansvärt ont i ryggen trotts att det har gått 3 månader efter förlossningen. De gör ont i vissa vinklar precis där de satte Edan. Nu har jag faktiskt bett dem på Rehab ta en extra titt på det och vad man kan göra åt det.

Nu i efterhand så kommer jag bara att be om EDA vid en förlossning om de lyckas sätta den på första försöket, om de inte lyckas då får de inte sätta den igen. På mig var de och stack tre gånger innan de hittade rätt. Detta kan ha skapat ”sår” i ryggraden. Men smärtan i ryggen är obehaglig och gör ont. När jag sa detta till min barnmorska, fick jag som svar ”Oj, de har jag aldrig varit med om tidigare”. Okej, men be någon annan titta på det. Efter ingen hjälp kontaktade jag själv Rehab efter att ha träffat dem på en ”Föräldragrupps möte”. De tyckte att det skulle kollas upp.

Återkommer om detta.

Ögonbottenfotografering
De hade sett förändringar under graviditeten. Så jag blev återkallad på en special fotografering. Då de inte visade sig vara någonting. Så det har gått tillbaka sa de, det de hade sett tidigaare. Dock vill de hålla mig under uppsikt och återkallar mig efter ett år.

Falsk Krupp
En dag fick Lillen svårt att andas, han blev inte blå, men man hörde att han hade svårt att andas och de lät väldigt illa. Jag ringde först 1177, men fick plats 47 i kön, inte lägligt, så jag ringde Östras Barnakut som jag inte kom fram på, då ringde jag BVC och ”de hade mottagit tillräckligt med samtal för dagen”. Så jag ringde 112. De sa att de skickar en ambulans, men inte med blåljus, men de kommer en så snart som. Efter 12 minuter var de här. Två super lugna tjejer som lugnade mig först och sedan tittade på Lillen. Tror ni inte att han slutade göra dessa ansträngda andningar precis när de ringde på dörren. Men de kollade honom och inget verkade fel. Han har inte varit förkyld, men när man läser om falsk krupp var det så som de lät. Ingen aning om han fick det och han har inte fått det igen, men vad man blev skärpt som mamma. Man fick bara stanna upp och tänka efter ”Vad gör jag om han slutar andas”?!?!  Ett skräck scenario som mamma, men väldigt glad att jag ringde 112. De var lugna och väldigt beskrivande om vad jag skulle tänka på och göra.

P-stav
Så skall man skydda sig igen för att inte göra barn direkt igen. Trots att när man hel ammar så är det ett ”preventivmedel” eller?!. Som jag inte litar på.
När jag har hämtat en p-stav på apoteket och barnmorskan skall sätta in den, så funkar den inte. What?! De skall reklamera den och skaffa en ny, en ny tid bokas men efter 1 månad. VAD GÖR JAG NU, utbrast jag! Barnmorskan ”Du kan använda kondom som alla andra”…. Ja, ja de kan man ju.
Andra gången jag kom dit för att sätta in den så har emlan inte verkat, att sätta in den utan bedövning! De gjorde ont skall jag säga, dock  har smärtgränsen nog höjts efter förlossningen. Man bara bet ihop.
Preventivmedel, vad skall man säga. Jag tycker att p-stav är det bästa. De är så olika. Men de är något som jag rekommenderar! P-piller är inget för mig.

Babysim
Vi har börjat i babysim, men några av de mammorna som jag gick i magplasket med. Våra barn är födda samtidigt. Så de är perfekt. Detta är en succé för Lillen. Han skrattar så mycket så han får kallsupar. Han var 2 månader när han började. Kanske lite tidigt, men han visar att mamma har valt rätt. 😉
De är sjukt stressigt som mamma med allt skrik innan och efter, men de är så värt det. Vi går i något som heter Babysim VIP, då ingår badbyxor, handdukar och vi är bara 5 stycken barn. De är lugnt och stilla och siminstruktören är toppen!
Efter har vi mammor med oss matlåda och kaffe. Barnen får äta lite och somnar som små björnar. Sedan kan vi mammor ha lite trevligt efter. Detta är att rekommendera.

Babysimmet för en mamma med diabetes är lite ansträngande. Jag försöker att ligga på 6.5 när jag går in, för det höjs fort av adrenalinet och stressen som man kan skapa när Lillen är missnöjd i duschen. Om jag kör på 6.5 vid start brukar jag avsluta på 12.0-13.0.

http://www.aquabarn.se/

Farmor och tia på besök
Min sambo är ifrån Argentina, helt ifrån andra sidan jorden. Så farmor har varit helt ivrig att få komma och krama Lillen. Nu är hon äntligen här med min sambos moster också. De stannar i 7 veckor. Många tänker, herregud vad länge. Men så mycket kärlek som Lillen får, vi får lite paus, vi kan äta i lugn och ro och jag kan faktiskt skriva blogg. Nu är Lillen inte alls någon skriknisse, men att få ha fria händer ibland är det nog fler mammor som önskar. Visst vi blir trötta, nu när allt är på spanska och inte på svenska i hemmet, men med kroppsspråk ”lenguaje corporal”, lexikon, appar och mycket vilja så funkar det också. Så mycket kärlek.

Farmor är helt frälst med Lillen, det gör oss gott i hjärtat.  Vi är helt frälsta i all den goda maten vi får serverad varje dag och all den hjälp vi får. 7 veckor går fort, så vi får boka vår resa till Argentina snart!

Galleri Siljans Bod
Jag har även deltagit under 2 års tid i ett konstkollektiv som öppnade på Björkö under påskhelgen i år. De har varit mycket förberedelser. Renovera, bygga om, allt de administrativa, betalningsmöjligheter, ALLT, men nu är det igång!!

Vi öppnade i påsk och ni alla är välkomna ut och besöka oss, 26 olika kreatörer och konstnärer. Så roligt och spännande!!

http://www.gallerisiljansbod.se/

Nu kommer jag att skriva mycket om olika träningstips och vad jag har gjort.
Tänkte gå igenom hur jag har tränat inför olika lopp, kontrollen av blodsockret, insulinet och maten.

Tough Viking – 2013

Vi var 4 stycken som skulle springa som ett lag. Vi tränade aldrig tillsammans inför, men uppdaterade varandra om hur vi tränade. Jag fokuserade mycket på intervallträning, på mitt gym har vi ribbor i taket, ”monkey bars” som jag tränade på, men också stort fokus på lösa vikter. Att man gjorde fler i antal och tyngre för varje gång. Att jag åt mer och mer för varje träningspass som var ca 1 ½ h långt. Men jag gjorde passen helt själv. Ibland hängde jag med på Body Pump eller på Cirkel Fys. Blodsockret hade jag alltid runt 10.0-12.0. Frukt, framförallt banan med mig och alltid massa vatten och dextrosol. Jag tog alltid blodsocker innan, under och efter för att se om jag kunde hålla samma blodsocker som jag startade på och avslutade på samma nivå. Oftast låg jag lite lägre efter ett träningspass, såsom 8.0-10.0, men inte att man hamnade nere på 3.5-4.0. Det hände såklart, men om man äter banenen under passet brukar de hålla sig.

Jag tränade oftast kl 18.00. Kl 17.15 åt jag alltid en smörgås, grovt bröd med både ost och skinka, gärna en yoggi till. Direkt efter träningen åt jag alltid en yoggi och ett äpple. Sedan middag när jag kom hem vid 20.30.

Jag tränade såhär i ca 4 månader inför loppet, 2-3 dagar i veckan.

De kvällar som jag inte tränade på ät jag sällan kolhydrater till middag, men när jag har tränat åt jag alltid mycket pasta eller ris till middag. För då håller sig även blodsockret bra under natten.

Under själva loppet:
Jag tar blodsocker alltid minst 5 h innan ett lopp och kontinuerligt varje halvtimma för att se om de går upp eller ned. Att man håller sig så stabilt som möjligt. Börjar man kolla 5 h innan hinner man se till att de blir stabilt. Tycker jag.

Vi skulle starta kl 11.30.
Kl 08.30; frukosten bestod av tagatelli med tomatsås, ett glas mjölk och en grov macka med skinka. Kl 10.00 en yoggi och en banan kl 11.00. Jag ser till att starta på 10.0-11.0 i blodsockret.

Loppet gick bra, vi kom in tillsammans i mål. De var ett roligt lopp, men inte så tungt som jag trodde att de skulle vara när man har diabetes. De är mycket pauser, då man fick stå i kö till stationer. Hindren var svåra och tunga, men där handlade det om vilken muskulatur man hade, inte om jag hade diabetes eller ej.

I min värld, inget utmanande lopp, men ett roligt lopp man kan springa med vänner.

Jag hade en magväska med mitt körkort, kontanter om jag måste köpa något, dextrosol, insulinspruta, nålar, blodockermätare i en plastpåse, russin, GlucoGel & plåster. Eftersom allt blev blött under loppet. Så måste du paketera de ömtåliga i plastpåsar.